Châteauroux (schatårû), fr. st. vid Indre, 24,957 inv. Tuschfabr.
chatelaine (schatölän), fr., kedja fäst vid bältet för uppbärande af nyckelknippa m. m.
Chatham (tschätt'häm), befästeng. st. vid Medway, 37,057 inv. Flottans hufvudstation.
Chatham (~), se W. Pitt.
Châttillon-sur-Seine (schatijång' syr sän), fr. st., 4,807 inv. Kongress 5/2—9/3 1814.
Chatrian (schatriang'). Alex., se Erckmann-C.
Chattanooga (tjättanûga), st. i Tennessee (N. Amer.), 30,154 inv. Sl. 1863.
Chatterton (tschjätt'ertön), Thom., »underbarnet», eng. skald, f. 1752 Bristol, d. 70 gm själfmord. Hans arb. i flere upplagor.
Chaucer (tschåsör), Geoffr., förste store eng. skald, f. 1340, d. 1400. Skr.: Canterbury tales m. m.
Chaudet (schådē), Ant. Denis, fr. bildh., f. 1763 Paris, d. 10.
chauffeur (schåfför), fr., eldare, automobilskötare o. -förare.
Chauker, ford. ty. folk mel. Ems o. Elbe.
chaumière (schåmiär), fr., halmtäckt koja, stuga i park.
chaussée (schåssē), fr., upphöjd, murad väg.
chaussure (schåssyr), fr., skodon.
chauvinism' (schå-), fr., öfverdrifven patriot, eröfr.-lystnad. Efter en fig. (Chauvin) i ett af Scribes lustspel.
Chaux-de-Fonds (schå-dö-fång), La, schweiz. st. i Neuchâtel, 35,968 inv. Urfabr.
Chavanne (schavann'), Jos., kartogr., resande, f. 1846 Graz, 67/69 Mexico. V. Ind., N. Amer., Marokko, Sahara. 83 uppt.-resor till Kongo, d. 1902 Buenos Aires.
Che-, se Ke-.
check (tschjäck), eng., till innehafvaren betalbar anvisn. i en bank.
cheers (tschīrs), eng., bifallsrop.
chef (schäf), fr., öfverhufvud, föreståndare, befälh. för en truppafdeln.; chef d'oeuvre (schä dö'vr), mästerverk.
Chelsea (tschäll'si), del af Lond. på vänstra Thamesstranden, 73,842 inv.
Cheltenham (tschäl'tenhäm), eng. st. i Gloucester, 49,439 inv. Mineralkällor.
chemis|e (schömi's), fr., linntyg, skjorta, -ette (-ätt), nattkappa.
cheminée (-nē), fr., spisel (i rum), eldstad.
Chemnitz (käm-'), st. i kgr Sachs. 272,000 inv. Fabr.
Chemnitz (tjäm'-), Mart., ty. teol., f. 1522, d. 86 Braunschw. Berömd gm sitt arb. Examen concilii tridentini.
Chénier (schenjē), 1) André Marie de, fr. skald, f. 1762 Konstpl, giljot. 94 Paris, romantikens förelöpare. Skr.: Poésies. — Hans bror 2) Jos. de, förf., f. 1764, d. 11. Skr. republ. sorgspel, dikter.
chenille (schönij'), fr., larvliknande silkessnören.
Cheops, Chufu, egypt. konung af den 4:de dynastien, s. omkr. 2700 f. Kr. byggde den största pyramiden vid Giseh.
cheque (schäck), fr., kassainvisning. Jfr. check.
Cher-, se Ker-.
Cher (schär), bifl. till Loire t. v. 320 km. l. Dep. C. 7,304 kv.km. 345,543 inv. Hst. Bourges.
Cherbourg (schärbûr), fr. befäst st. vid Eng. kanalen, 42,938 inv. Örlogshamn.
Cherbuliez (schärbyljē), 2 fr. förf. fr. Genève, 1) Ant. Elisée, f. 1797, jur. prof., d. 69. — Hans brorson 2) Vict., f. 1829, romanförf., d. 99 Paris.
cherokēser, n. amer. indianstam, i Indianterrit., ännu omkr. 1500.
Cherso (kär'så), österr. ö i Adr. haf. 399 kv.km. 8,280 inv. Hst. C. 4,800 inv.
Cherson (tjer'-), st. i Syd-Ryssl. vid Dnjeprs mynn. 73,185 inv.
Cherubīni (ke-), Luigi, it. mus., f. 1760 Florens, d. 42 Paris som dir. vid konserv. Skr. operor, kyrkmusik, kantater m. m.
