cherusker, germ. folkstam kring Harz. Und. Arminius stredo de m. framgång mot rom. 9 o. 14/16 e. K.; uppgingo i sachsarne.
Chesapeak-viken (tchess'apik-), vik af Atlant, haf. i Virgin, o. Maryland.
Cheshire (tschesch'ir), väst-eng. grefsk., 2,659 kv.km., 814,555 inv. Hst. Chester.
Chesnecophērus, Nils, lärd, blef hofkansler hos Karl IX, användes vid diplomat, underhandl., 1617 fängslad af Gust. II Ad. för en skrift ang. hertigarnes anspr. mot denne. Död omkr. 1624.
Chester (tsches'tör), eng. st. vid Dee, 38,309 inv.
Chesterfield (tchestr'fild), eng. st. i Derby vid C.-kanalen, 27,185 inv.
Chesterfield (~), Phil. Stanhope, earl, f. 1694 Lond., vicekon. i Irl. o. statssekr., d. 73, berömd för världskloka bref till sin son.
cheval (schvall'), fr., häst.
chevaleresk' (schval-), fr., ridderlig.
Chevalier (schvaljē), Mich., statsekon., f. 1806 Limoges, d. 79. Bekämpade skyddstullssyst.
chevalier (schvaljē), fr., riddare.
chevelure (schövlyr), fr., hårväxt, håret.
cheviot (tschīviött), eng., ett kamgarnstyg.
Cheviots (tschīviötts), berg mel. Engld o. Skottl.
chevreau (schövrå), fr., killingskinn.
Chevreul (schevröll'), Mich. Eug., kem., f. 1786 Angers, fr. 30 prof. i kem. Paris, d. där 89 nära 103 år gammal, Förtjänt om fetters o. färgers kemi.
chevron (schevrång), fr., vinkelformig träns på uniformsärm.
chevrotēra, fr., tonk., slå »bockdrill» i sång.
Chi-, Ki-.
Chiāna (ki), fl. i mel. Ital. C.-dalen.
Chiāri (ki-), it. st. vid. Oglio, 10,810 inv. Sl. 1701.
chibouque (tschibuck'), turk., tobakspipa med långt rör l. skaft.
chiaroscūro (ki-), it., mål., ljusdunkel.
Chia'vari (ki-), it. st. vid Genuaviken, 12,500 inv.
Chiavenn'a (ki-), Clavenna, it. st. vid Maira o. Splügens fot, 4,788 inv.
chic (schik), hållning, »stil».
chīca, rödt färgämne af bladen af Bignonia chica, hvarmed indianerna färga sin hud.
Chicago (schikāgå), st. i Illinois (N. Amer.) vid fl. C. o. Michigansjön, anlagd 1830. 2,049,185 (06) inv. (öfver 58,000 svenskar). Spannmål, trä, svinexp. Efter brand. 1871 återuppbyggd.
Chiēti (ki-), befäst it. st. vid Pescara, 26,368 inv.
chiffer, fr., heml. skriftecken, inbundet namn.
chiffon (-ång'), fr., »trasa», ett shirting liknande tyg; ett slags siden. -ēra, tillskrynkla, fara illa med.
chiffonnier (schifånjē), fr., byrå med klaff.
chignon (schinjång'), chinjong, fr., hårpung (af löshår.)
Chihuāhua (tschi-), mex. st. 30,405 inv. Indianer. Silfvergrufvor.
chikān (schi-), fr., eg. lagvrängning; ärekränkning. — era, förolämpa.
Chīle (tji-), Chili, sydamer, republ., 759,000 kv.-km., 3,249,260 inv. Gräns.: n.: Bolivia, s.: Stilla haf., ö.: Argentina, v.: Stilla haf. Berg: Kordillererna. Topp: Aconcagua. Näringar: åkerbruk, boskapsskötsel, bergshandtering (koppar o. silfver). Befolkn.: indianer, mest span., ty., eng., fr., it. C. delas i 22 prov. Hst. Santiago. Hamn: Valparaiso, Valdivia, Coquimbo, Copiapo, Lota, Ancud, Huasco, Constitucion. Rel.: rom.-katol. Fl.: Biobio, Maule. C. den bäst ordnade s.-amer. fristat. Hist.: 1535/50 togs landet i besittn. af span. under Diego de Almagro, 1810 började oafhängighetsstriden, 18 oafhäng.-förklaring, 44 C:s oafhäng. erkänd af Span. 79/82 krig med Peru o. Boliv., C. segrande. 91 uppror mot pres. Balmaceda, hvarvid kongresspartiet segrade. Pres. Pedro Montt (06).
