cīvitas, lat., inbegreppet af en fri borgares rättigh. i forn. Rom.
Cività Vecchia (tjivitā väckja), it. st. vid Tyrrhen. hafvet, 17,589 inv. Badort. Hamn.
Cladel (-dāll'), Léon, fr. rom.-förf., f. 1835 Montauban, d. 92 Sivry.
Clackmann'an, grefsk. i Sydskottland, 123 kv.km., 32,019 inv.
Cladōnia Hoffm., lafsläkte. C. rangiferina Hoffm., renlafven, förnämligast i nordliga trakter, renarnas hufvudsakl. föda und. vintern.
Claëson, Krist. Teod., filos., f. 1827, lärjunge af Boström, docent i Upps., d. 59. Hans Skrifter utmärka sig för sällsynt grundlighet o. klarhet.
Clairfayt (klārfä), se Clerfayt.
clair-obscur (klāråbskyr) fr., ljusdunkel.
Clairvaux (klārvå), fr. köping vid Aube. Bernh. af C. grund, där ett kloster 1115.
clairvoy|ance, (klärvåajangs'), fr., klarsynthet, förmåga att und. magnet, sömn skåda in i det fördolda, -ant, klarseende person; jfr föreg.
Clam-Gallas, Eduard von, gref., gen., f. 1805 Prag, 59 eft. sl. v. Solferino kav.-gen., olycklig i kriget 66, d. 91.
clan (klānn), kelt., i skot. högl. namn på länsband, liks medlemmar åberopa samma stamfar. C-författn. upphäfd 1745.
Clapp'erton (-tōn), Hugh, skot. Afrika-resande, f. 1788, d. 27 i Sokoto. Res. i Sudan o. på Niger.
claque (klack), fr., klack, saml. af legda personer, klackörer, s. applådera på teater, is. Paris. -hatt, se chapeau.
Clare (klär), grefsk. i irl. prov. Munster, 3351 kv.km. 112,129 inv. Hst. Ennis.
Claremont (klärmönt), slott i eng. grefsk. Surrey.
Clarence (klärr'ens), hertigar af, titel på flere eng. prinsar.
Clarendon (klärr'endn), 2 eng. statsm., 1) Edw. Hyde, f. 1609 Dinton, med Karl II i landsflykt, verkade för hans tronbestign., 67 förvist för högförräderi, d. 74 Rouen. — Hans dotter 2) Anna, g. m. hert. af York (sed. Jak. II). — 3) Geo. Will. Fred. Villiers, f. 1800, 39 storsigillbevarare, 53/58, 65/66 o. 68 utr.-min., d. 70 London.
Clarendonpress (klärr'endn-), stort boktryckeri i Oxford.
claret (klärr'et), i Engld namn på rödvin fr. Bordeaux.
Claretie (klartī), Jules, fr. förf., f. 1840, administr. för Theat. Franç, i Paris 85.
Clarke (klārk), Jacp. Guill., fr. marskalk, härstam, fr. Irl., f. 1765, 7/14 krigsm., hert. af Feltre, d. 18.
Clarke's River (klārks riv'ör), källfl. t. Columbia (N. Amer.).
Clary (-rī), fr. köpman, hvars dot. Désirée (Desideria) gifte sig med gen. Bernadotte (sed. Karl XIV Johan).
Clason, Is. Gust., arkit., f. 1856 vid Falun, har utfört Nordiska museet m. fl. betydande verk.
Claude Gerard (klåd schörār), pseud för fru A. Ljungstedt.
Claude Lorrain (klåd lårräng'), eg. Cl. Gelée, mål., f. omkr. 1600 i slottet Champagne v. Toul, d. 82 Rom. Ideala landskap.
Claudius, 1) Appius, tyrann, decemvir, störtad 449 f. K. — 2) Appius C. Cæcus, 312 censor, anlade Appiska vägen. — 3) Tiberius C. Drusus, rom. kejs., s. till Drusus, reg. fr. 41, svag o. yppig, styrd af Messalina, d. 54, förgiftad af sin 2:a gem. Agrippina. — 4) C. M. Aurelius, rom. kejs. 268, slog goterna, d. 270 Sirmium.
Claudius, Math., ty. folkskald, f. 1743, d. 15, utg. »Wandsbecker Bote», skr. sånger.
Claudius Civīlis, se Civilis.
Claus, Karl., zool., prof. Wien, f. 1835 Kassel. Skr. Grundzüge d. Zool
Clausen, Henr. Nikol., dan. teol. o. pol., f. 1793, 30 prof. i
