Cunēne (Nourse), fl. i s. Afr., 1,500 km., uppr. på Mossambabergen, utf. i Atlanten.
Cu'neo l. Coni, st. i n. It. vid Stura o. Gesso, 27,065 inv.
Cunha (kun'ja), Tristão da, port. sjöfarande; återvände fr. en expedit, mot kon. af Kalkutta med 5 rikt lastade skepp; d. 1540. Efter C. är en ögrupp i Atlant, uppkallad.
Cunningham (könn'ighäm), Allen, skot. naturskald, f. 1784 Blackwood, d. 42 London. Skr. folkliga sånger o. ballader, epos, rom. m. m.
Cupīdo, l. Amor, kärleksguden hos romarne. Jfr Eros.
cūra, lat., omsorg; c. poste'rior, en senare omsorg.
Curaçāo (-sāung), Curassāo, holl. ö i V. Ind., 550 kv.km., 31,351 inv. Prod.: salt, kochenill, likör (kyrasså). Hst. Willemstad.
curāre, pilgift hos indian, vid Orinoco, erhålles af strychnéarter, förlamar rörelsemusklerna, men ej medvetandet.
Curassāo, se Curacão.
Cur'ci, Carlo Maria, jesuit, f. 1810 Neapel, ifr. förfäktare af påfvens ofelbarh., utstött ur jesuitorden 77.
Curcūma L., Zingiberaceæ. C. longa L. har rotknölar, benämnda gurkmeja, som innehåller färgämnet curcumin.
cūria, lat., afdeln. af folket i forna Rom.
Curiātier, se Horatius.
Curie (kyrī), Pierre, fr. fys., f. 1859 Paris, d. där 06, tills, med sin hustru Marie C. (f. 67) de radioaktiva elementen radium o. polonium. 03 båda Nobelpristagare.
curiōsum, lat., sällsynthet.
Curman, Carl Pet., läk., balneolog, f. 1833, fr 69 prof. i anat. vid och sed. 84 hedersled. af Fria konsternas akad. Har utg. flere arb. i hälsovård.
Currer Bell (körr'er-), pseud. för Ch. Brontë.
curric'ulum vītæ, lat., lefnadslopp.
curry powder (körr'i pau'der), eng., skarp ind. kryddblandn. af peppar, ingefära, koriander m. m.
Cur'tius (-tsius), 1) Marcus, rom. yngl., s. enl. sagan 362 f. K. störtade sig i ett svalg, för att rädda Rom. — 2) Quintus C. Rufus, rom. hist. förf., und. 1:a årh. e. K. Skr. Alex. d. stores hist.
Cur'tius (-tsius), 1) Ernst, ty. arkeol., f. 1814 Lübeck. Skr.: Peloponnesos m. m. — Hans bror 2) Georg, språkf., f. 1820 Lübeck, d. 85. Skr.: Grundzüge der griech. Etymologie m. m.
Curz'ola, dalmat, ö i Adriat. haf., 259 kv. km., 11,160 inv. Hst. C. 6,485 inv. 2 hamnar.
Cūsa, Nicolaus, l. N. Cusanus (eg. Krebs), kardinal, f. 1401 Kues, var i början påfvens motst., sed. hans anhängare, 48 kardin, o. bisk. i Brixen, d. 64 Todi. Matem., filos.
Cus'cuta L., snarrefva, Convolvulaceæ. C. trifolii Bab. växer parasitiskt på klöfver o. gör stor skada, C. epilinum Weihe d:o på lin.
Custine (kystīn), Ad. Phil., gref. de, fr. gen., f. 1740 Metz, eröfr. 92 vänstra Rhenstranden, giljotinerad 93 för återtåg.
cus'tos, lat., väktare; c. morum, ordningsman i skola.
Custozz'a, it. by vid Verona, sl. 1848.
cuti'cula, lat., hinna öfver epidermis på växter.
Cutt'ack, se Cattack.
Cuvier (kyvjē), Geo. Léop. Chrét. Fréd. Dagob., baron, fr. naturf., f. 1769 Mömpelgard, d. 32. Gaf zool. en ny riktn. o. höjde den jämf. anat. till vetensk. Skr.: Le règne animal m. m.
Cuyabā, st. i Brasil. vid fl. C. 18,000 inv.
Cuyp (köjp), Albert, holl. landsk.- o. djurmål., f. 1620, d. 91.
Cuz'co, st. i Peru, 3,468 m. of. hafvet, 30,000 inv. Univ. Det gaml. inkas-rikets hst.
cwt, förk. för hundredweight.
cyān, C2 N2 = 52, består af kol o. kväfve, färglös, giftig, brännbar gas. -kalium, KCN = 65, erhålles vid smältn. af blodlutsalt m.
