ālea est jac'ta, lat., »tärningen är kastad».
Alean'der, Hieron., lärd, f. 1480 Treviso, d. 1542 som kardinal, Rom. Genomdref akten mot Luther.
Alear'di, Aleardo, grefve, it. lyr. o. polit. skald, f. 1812 Verona, d. 78 där.
Alecsandri (aless-) Basil, rum. dram. o. lyr. Jassy, f. 1821 Moldau, d. 90.
Alektō, »den aldrig rastande», se furier.
Aleman, Mateo, sp. rom.-förf., f. 1550 Sevilla, d. 10 Mexico. Skr.: skälmroman. Guzman de Alfarache.
alemann'er, germ. folkförening, bildad af sveviska stammar, råkade i strid med Caracalla 211 e. K., underk. af Klodvig 496.
Alembert (alangbǟr), Jean le Rond d', fr. matemat., encyklopedist, f. 1717 Paris, d. 83. Skr.: Dynamique.
Alemtejo (alängtēchu), port. prov., 24,400 kv.km. 416,105 inv.
Alençon (alangsång), fr. st. vid Sarthe, 17,270 inv. Spetsindustri.
Alepp'o, Haleb, syr. st. vid Medelh. 127,149 inv.
alert', lat., vaksam, rask, hurtig.
Alēsia, g. geogr., hst. i Gallia Lugdunensis, eröfr. af Cæsar. Lämningar vid byn Alise.
Alessan'dria, nordital. st. v. Tanaro o. Bormida. 71,298 inv. Grundl. 1168. Fördrag 16⁄6 1168.
Aless'i, Galeasso, it. arkit., f. 1500 Perugia, d. där 72. M. Angelos lärjunge.
Aleuterna, till n. amer. territoriet Alaska hörande ögrupp fr. kap Alaska till Kamtschatka i Beringshaf. 140/150 öar, 37,840 kv.km., 2,500 inv., upptäckt af Bering 1728.
Alexand'er, 1) A. d. store (III), kon. af Makedonien, son till Filip o. Olympias, f. 356 f. K. Pella, lärjunge af Aristoteles, segrade 338 Kaironeia, reg. 336. Hellenernas öf.-befälh. mot perserna, förstörde Tebe 335, öfvergick t. Asien 334, segr. vid Granikos, 333 vid Issos, eröfr. Syrien o. Egypt. 332, grundade Alexandria, segr. 331 Gaugamela, upplöste pers. riket, inträngde i Indien 327, måste, tvingad af sin här, vända om, d. 323 Babylon. Hans fältherrar stredo om hans rike o. delade det. Hans tåg utbredde grek. kultur i v. Asien o. n. Afr. — 2) A. Sevērus, rom. kejs. 222, f. 208 Syrien, utmärkt monark, besegr. pers. 231, mördad af uppror. soldat. 235 Mainz. — 3) A. III, påfve 1159/81, motståndare till kejs. Fredr. I, förödmjukade honom o. Henr. II af England. — 4) A. VI, ovärdig påfve, fr. 1492, af sp. familjen Borgia, f. 1430 Valencia, sedeslös, girig, delade Nya världen mel. Span. o. Port., d. 1503 af gift. — 5) A. I, kejs. af Ryssl., Paul I:s son o. efterträd., f. 1777, reg. 1801, uppfostr. af Laharpe, befordr. högre kult., upphäfde lifegenskapen i Ö.-sjöprov., stred fr. 1805 mot Napol., s. dock slöt fred med honom Tilsit 07, eröfr. Finland 08, åter i ovänskap med Napol. o. förband sig 13 med Preuss. o. Österr., stift. af den hel. alliansen o. ifrare mot liberalism., undertryckte alla fria rörelser, d. 25 Taganrog. — 6) A. II, kejs. af Ryssl., s. till Nikol. I, f. 1818, reg. 55, upphäfde lifegenskap. i Ryssl. 61, reform af statsförf.; sammansvärjning o. uppror i Polen hämmade vidare reformer; A. undgick 3 attentat, men dukade under i d. 4:e 13⁄3 81 i Petersb. Gem. a) Maria af Hessen. b) Dolgorukij. — 7) A. III, d. för:s s., f. 45, reg. fr. 13⁄3 81, d. 94. Gem.: Dagmar af Danm. — 8) A. Karadjordjevitsch, furste af Serbien, f. 1806, vald 43, afsatt 58. — 9) A. I, kon. af Serbien, f. 1876, reg. fr. 89, 1900 förmäld m. änkan Draga Maschin; konungaparet mördades 1903.
Alexan'der af Hales (-hēls), Doctor irrefragabilis, tillämpade de
