Dysted (på Själland). Floder: Nipså, Kongeå, Skjernå, Gudenå. Näringar: åkerbr., boskapsskötsel. Industr., utom i Khamn, underordnad, handel och skeppsfart betydl. Hst. Köpenhamn.o Öfr. st.: Fredericia, Horsens, Århus, Randers, Ålborg, Odense, Middelfart, Nykjöbing, Roeskilde, Slagelse, Helsingör, Korsör. Hist.: 1:e inv. cimbrer, senare gotiska danskar på öarna, sachs. angler o. jutar på halfön. Riksenh. grundad af Gorm den gamle (d. 936). Knut d. st. (d. 1035) eröfr. England o. Norge, Valdemar II (1201/41) Pommern, Holstein o. Estland. Sedan svaghetstillstånd. Valdemar IV (1340/75) återställde kronans makt. Hans dotter Margareta eröfr. Sverige 1389 o. lät välja Erik af Pommern till kon. i de tre skandinaviska rikena 1397. Denna s. k. Kalmarunionen upplöst und. Kristian II (1503/23). Und. Kristian III (1536/59) luth. reformat. införd. Kristian IV (1588/48) förlorade till Sverige Gottland, Jämtland, Härjedalen o. Fredrik III (1648/70) Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän. 1660 kon. enväldig. Mot slutet af 18:e årh. emanciperades bondeståndet, inskränktes adelsprivil. 1814 förlorade Fredrik VI (1808/39) Norge, s. förenades m. Sverige. Und. Fredr. VII (1848/631 48 revolut., 5/6 49 författn., 64 krig m. Preussen o. Österrike, då Slesvig-Holstein förlorades. Nuv. kon. Fredrik VIII sed. 06. 04 erhöll Island sin egen minister. Stridigh. mel. kronan, ministären o. landstinget. Inkomst. (04) 76,9 mill. kr., utg. 79,9 mill. kr. Skuld (05) 95,8 mill. kr. Armé: 61,582 man. Krigsflottan 65 skepp, handelsflottan 641 ångf. o. 3,266 segelf. J = 3,446 km. T = 3,733 km. Telef. = 125,4 mill. samtal.
Dannebrog, dan. riksbaneret, -s-orden, enligt sägen stift, af Valdemar Sejr 1219, förnyad 1671, utvidgad 1808. 4 klasser.
Dannecker, Joh. Heinr. v., ty. bild-h., f. 1758, d. 41 Stuttgart. Schillers byst.
Dannemora, D. grufvor, stort järnmalmsfält mel. Films o. D. socknar. 79 gruföppningar, några 150 m. djupa. I närh. Österby bruk m. stora masugnar o. stångjärnssmedjor.
Danner, Louise Krist. (f. Rasmussen), grefvinna, f. 1815, dansös, 50 morganat. gift m. dan. kon. Fredr. VII, 55 gref., d. 74 Genua.
Dannevirke, gml gränsvall i Slesvig fr. Ö.-sjön t. N.-sjön, upprättad t. skydd mot tyska infall. 1864 utrymd utan strid o. slopad.
Dannström, Joh. Isid., sånglärare o. komp., f. 1812 Sthm, 42/44 vid kgl. teatern, d. 97 Sthm. Komp: operetten Crispinos giftermål (78) m. m. samt utg. en sångskola.
dansant (dangsangt'), fr., danslysten.
Danse macabre (dangs makābr), mål., dödsdans, bildliga framställningar, som i en rad allegoriska grupper, under dansens bild, söka åskådliggöra dödens makt öfver mskosläktet.
danska språket och litterat. Spr. tillhör jämte svenskan d. norra grenen af d. german, spr. stammen, utgör det n. v. skrift- o. talspr. i Danmark o. Norge. — Lit.: Början i 16:e årh. med rimkrönika, bibelöfvers. (1550), andliga sånger m. m. Arreboe (d. 1637), d. nyare dan. poesiens fader. L. Holberg (d. 1754) grund, dan. nat.-lit. o. skapade dan. teatern. J. Ewald (d. 1781) framstående s. lyr. o. dram. Lustspelet utvecklades af J. Wessel (d. 1783) o. A. Heiberg (d. 1841). En högre lyftn. fick dan. lit. gm J. Baggesen (d. 1826) o. Oehlenschläger (d. 1850). I den senares fotspår trädde Ingemann (d. 1862), Grundtvig (d. 1872), L. Heiberg (d. 1860) m. fl. Bland dan. förf. o. skalder tillh. vår tid
