Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/196

Den här sidan har inte korrekturlästs

må nämnas: H. K. Andersen (d. 75), Ch. Winther (d. 76), Paludan-Müller (d. 75), H. Drachmann, E. Bögh, G. Brandes, J. P. Jacobsen, S. Schandorph, K. A. Gjellerup.

danssjuka, Chorea S:ti Viti, nervsjukdom, s. yttrar sig i krampaktiga muskelryckn. i händer, fötter o. hufvud; angriper hufvudsakligen barn.

dans|ör, fr., dansare, -ös, danserska.

Dante Alighiēri, it. skald, f. 1265 Florens, d. 21 Ravenna, fr. 02 förvisad fr. sin födelsestad. Epokgörande betydelse för it. spr. o. lit. Förnämsta arb.: Divina Commedia, öfvers. på alla europ. språk (sv. af N. Lovén, V. E. Lidforss).

Danton (dangtång')> Geo., fr. revolutionsm., f. 1758, advok., föranl. Tuileriernas stormn. o. sept.-morden 92, justitie-min., medverkade t. girondisternas störtande, på sin rival Robespierres befalln. giljot. 94.

Danūbius, lat., = Donau.

Danzig, st. i West-Preuss. nära Weichsels mynning. 147,301 inv. Fästn. 2 observat. Varf. Handel m. säd, trä, järn.

Danzigbukten, vik af Ö-sjön West-Preussen.

Danziger Nehrung, smal landsträcka mel. Weichsel o. Östersjön.

Dapon'te, Lor., it. dram. f. 1749, d. 38 New York. Skr. text till Mozarts Figaro, Don Juan m. fl.

Dapsang, högsta topp på Karakorum, 8,619 m. Jordens näst högsta topp.

Dar, i nubiska spr.: land.

Darboy (-båa'), Geo., f. 1813, fr. 63 ärkebisk. i Paris, 4/4 71 häktad under kommunen, skjuten 24/5.

D'Arcet (-sē), Jean P. J., fr. kem., f. 1777 Paris, d. där 44. Inlade stor förtjänst om den kem. tekniken.

D'Arcets metall (darsēs), legering af 3 del. tenn, 5 bly o. 8 vismut. Smältpkt 95° C.

Dardanellerna, 4 befästa slott på båda sidor om Sundet vid D. (ford. Hellesponten), s. skiljer M. Asien o. europ. Turkiet samt förenar Egeiska haf. m. Marmara-sjön.

Dardania, g. geogr., landsk, i M. Asien med st. Dardanos. SI. 411 f. K.

Dar'del, Fritz Ludv., tecknare, f. 1817 Neuchâtel, 64/82 öfverintendent vid Akad. för de fria konst. i Sthm d. där 01; främjade den sv. konsten samt utg. litogr. o. planschverk.

Dareios (-ej-') lat., Darius, 3 pers. kon. 1) D. I, Hystaspes' son, blef kon. eft. Kambyses' död o. den falske Smerdes' mord 521 f. K., gjorde 515 ett misslyck. tåg mot skyterna, 492 o. 490 tåg mot Grekland, i det sista slag. af athen. vid Maraton, d. 485, förtjänt om rikets organisat. — 2) D. II Notos, reg. 424/405, förlorade Egypten. — 3) D. III Kodomannos, den siste akemeniden, reg. från 336, förlorade riket 331 gm Alexander d. st. o. lifvet 330 gm Bessos.

Darell'i, Isak af, sv. dram. förf., f. 1756, d. 34, utg. en samling Teaterstycken (22/28).

Dar Fertit, landsk. i inre Afr. mel. Dar Fur o. Njam Njam.

Dar Fūr, ford. sultanat i ö. Sudan mel. Kordofan o. Vadai. 1874 till Egypten. 451,984 kv.km. 4 mill. inv. Hst. El-Faschêr. 1884 mahdins uppror.

Darien, vik af Karibiska haf.

Darīus, se Dareios.

Darling, biflod till Murray i Australien, 2,370 km. l.

Darlington, st. i eng. grefsk. Durham, 44,511 inv.

Darmstadt, hst. i storhertigd. Hessen vid Darm. 92,000 inv. Slott med stort bibliot., kat. kyrka.

Dārnley (-le), Henry Stuart, lord, f. 1546, 65 Maria Stuarts andra gemål, mördad 67.

darrgräs, se Briza.

darr|malen, Malapterurus electricus