decem'vir, lat., »tioman», i forn. Rom medlem af någon tiomanna-nämnd. De mest bekanta d.: Decemviri legibus scribendis, lagkommission 451 f. K., störtad 449.
decenn'ium, lat., årtionde.
decentralisation, förvaltn.-syst., hvarigm kommunerna själfva sköta sina angelägenh. Jfr centralisation.
decernera, lat., fälla dom, afgöra.
Dechamps (döschang'), Ad., belg. min., f. 1807, klerikal, d. 75. — Hans bror 2) Vict., f. 10, kardinal-ärkeb., ultramontanismens målsman, d. 83.
décharge (-scharsch'), fr., lossn. af last, ansvarsfrihet, -betänkande, memorial från statsutskottet med anledn. af granskning af statsrådsprotokollen.
dechiffrēra, fr., tyda, tolka.
deci-, lat., i sammansättn. = 1/10 -gram, 1/10 gram. -līter, 1/10 liter. -meter, 1/10 meter.
decidēr|a, lat., afgöra, besluta, -ad, afgjord, beslutsam, bestämd.
décima, sp. bronsmynt = 2 öre.
decimāl, lat., siffra efter d.-kommat i ett d.-bråk. -bråk, bråk, hvars nämnare är 10 l. en potens däraf. Nämnaren utskrifves ej, men dess storlek inses af decimalkommats plats, -system, talsyst., hvars grundtal är 10. -våg, bryggvåg, där det vägda förem. väger tio ggr så mycket, s. den påsatta vikten angifver.
decimēr|a, lat., uttaga hvar 10:e man till bestraffn.; framkalla stor minskn. i ett antal, uttagn. af hvar 10:e man, jfr föreg.
decision, lat., afgörande, dom.
Dēcius, 1) D. Mus, 2 romare, far o. son, s. i samnitkrigen 340 o. 295 f. K. offrade sig för fosterlandet. — 2) D. Caj. Messius, rom. kejs. 249, föll 251 i ett krig mot goterna.
decker (af lat. decem, 10), ett antal af 10 (om skinn o. d.).
declaration of independence (decklārē-schön åv' indepenn'dens), eng., N.-Amer:s förenta staters oafhängighetsförklaring den 4 juli 1776.
declaration of rights (deklerēschön åvr rajts), förklaring, hvarigm eng. parlament. 1689 fastställde författningen, som Vilhelm af Oranien måste antaga för att bli konung.
de|cūria, lat. en afdeln. af 10 ryttare, -cūrio, dekurion, befälh. för en decuria.
deconfiture (-kångfityr), fr., fullständ. nederlag.
decōrum, lat., det passande, anständighet.
décrépit (-pī), utlefvad, orkeslös.
decrescen'do, it., tonk., aftagande i styrka.
dedi|cēra, lat., tillägna, -kation, tillägnan.
de|ducēra, lat., härleda, -duktion, härledning.
Dee (dī), flere floder i Stor-Britannien.
de fac'to, lat., i själfva verket.
defekt', lat., brist; bristfällig, -iv.
defension (-schōn), lat., försvar.
defensīv, lat., tjänande t. försvar. -allians (-angs), försvarsförbund.
defen'sor fīdei, lat., trons försvarare, titel på Englds kon.
dēficit, lat., »det fattas», brist (i kassa o. s. v.).
defilé, fr., trång väg, pass.
defilēra, fr., gå i rad eft. haa (om trupper).
defini|ēra, fr., angifva hvad ngt är. -tion, begränsning, bestämning, angifvande af ett begrepps väsentl. bestämn. -tīv, bestämd, afgörande.
deflagration, lat., rening genom eld.
deflagrātor, lat., af Hare konstruer. galvan. stapel, starkt värmeverkande.
De Foe (de få) Daniel, eng. förf., f. 1661 London, d. 31. Skr. den berömda romanen Robinson Crusoe, öfvers. o. efterbildad på en mängd spr.
deformitēt, lat., missbildning.
Defregger, Frz, österr. mål., f. 1835, mästerl. framställn. af folklif, i Tyrolen.
