Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/202

Den här sidan har inte korrekturlästs

6,164 kv.km. 278,718 inv. Konstituerad 1838. Hst. Dover. St.: Wilmington m. fl. 1638 anlade svenskar en koloni där, Nya Sverige.

Del'aware (-wär), n-amer. indianstam, tillhör. algonkingruppen.

Delavigne (dölavinj'), 1) Casimir, fr. skald o. dram., f. 1794, d. 43. Skr.: Les vêpres siciliennes (19), Marino Falieri (25), Les comédiens (20), m. fl. dram. I poesien represent. för »justemilieu'n». — Hans bror 2) Germain, f. 1790, d. 68, var Scribes medarb.

del cre'dere, it., öfvertagande af möjlig förlust vid utborgning.

deleātur (abbr. del.), lat., bör utstrykas (i korrektur).

Deléen, Karl Erik, lexikogr., f. 1767, d. 50 Sthm, utg. fr.-sv., eng.-sv., ty.-sv. lexikon.

deleg|ation, lat., uppdrag att handla i annans ställe; invisning; i Österr.-Ung. utskott af represent. för de båda rikshälfterna för beslut i gemensamma angelägenh. -erad l. delegat, fullmäktig, ombud.

delen'da Carthago, lat., »Kartago bör förstöras», yttrande af den rom. statsm. Cato d. ä.

Delescluze (döleklys), Louis Charl., fr. polit., f. 1809, undgick 49 deportat. gm flykt till Engld, 53 deport., 59 åter, 71 medl. af kommunen, lät antända offentl. byggn. i Paris, föll s. å.

Delfinen, stjärnbild i vintergatan.

delfinsläktet, Delphinus L., Delphinidæ, hvaldjur med utdragen, spetsig, baktill begränsad nos; tänderna 20 l. flera i hvar rad. Snabba o. lifliga, springa stund. m. hela kroppen upp ur vattnet. Hit höra af svenska arter: öresvinet, hvitnosen, hvitsidingen, springaren.

Delfoi (-foj'), lat. Delphi, g. geogr., hst. i Fokis, v. berget Parnassos, m. berömdt Apollontempel o. orakel.

Delft, holl. st. vid Schie, 32,506 inv. Ford. fajanstillverkn.

Delfzijl (-säjl'), befäst holl. hamnst. v. Dollart. 7,395 inv.

Delhi l. Dehli, st. i Ostindien v. Djamna, 208,575 inv. (omkr. ½ hinduer), ford. stormoguls residens.

deliberation, lat., rådslag.

délic|e (-is), fr., utsökt njutn. -iös, läcker, utsökt fin.

delic'tum lat., förbrytelse.

delikāt, lat., fin, ömtålig; läcker. -ess, finkänslighet; läckerhet.

Delibes (dölibb'), Clem. Philib. Léo, fr. komp., f. 1836, d. Paris 91, komp. operan Lakmé m. m.

delikve|scera, lat., kem., flyta sönder. -scent, sönderflytande.

Delīla, Simsons förräd. älskarinna (Domarb. 16: 4).

delineation, lat., utkast.

delineāvit, lat., abbr. del., »har tecknat», konstnärs signering på teckning.

delinkvent', lat., förbrytare.

delirant', en som lider af fyllerigalenskap.

delīrium, lat., feberyrsel, vansinne; d. tremens, fyllerigalenskap, kännetecknas af oro, darrning, oredigt tal, sömnlösh., synvillor; ofta m. dödlig utgång.

deliska problemet, att finna kanten af en kub, s. är dubbelt så stor s. en gifven kub. Berömdt probl. und. forntiden.

Delitzsch, preuss. st. vid Lober, 10,479 inv. Straffanstalt.

Delitzsch, Franz, ty. teol., f. 1813, d. 90 s. prof. i Leipzig.

Dell'ing, nord. myt., dagens fader.

delogera (-schēra), fr., drifva fienden ur hans ställning.

Delorme (dölårm'), Marion, äfventyrerska, f. 1613, kärleksförh. till Cinq Mars m. fl., själfmord gm gift 50.

Dēlos, nu Mikra Dilos, gr. cyklad-ö. Under forntiden Apollontempel, orakal.

Del'phi, se Delfoi.

Delpit (-pī), Alb., fr. förf., f. 1849 New Orleans, d. 93 Paris. Skr.: Le fils de Coralie (79), Le mariage d'Odette (80) m. m.