II, f. 57, d. 85. Gjorde slut på Carlistuppr. 76. — 5) A. XIII, kon. af Spanien, d. förres son, f. efter faderns död 86, myndig sed. 02.
Alfred d. store, kon. af England, son till Ethelwolf, f. 849, förenade hela England, besegrades först af danskarne, men slog dem sedan i grund 893, inrättade skolor, d. 901.
alfūrer, holl. namn på inv. på Celebes o. Molukkerna. Äfven Harafora.
Algar'di, Aless., bildh., f. 1602 Bologna, d. 54.
Algar've, (Algarbien), port. provins, 4,858 kv.km., 255,191 inv. Fordom själfst. kon.-rike, hst. Faro.
Algau, bai. landsdel mellan Rhen o. Lech. A.-alperna, v. delen af Tyrolalp.
al'gebra, mat., läran om bokstafsräkn. samt om ekvationer o. de allm. matem funktionerna.
Algecīras, hamnst. i sp. prov. Cadiz, vid Gibraltarviken, 12,778 inv. Sjöslag 6⁄7 och 12⁄7 1801.
Algēnib, klaraste stjärnan i Perseus.
alger, Algæ, växtsläkte af kryptogamerna, en- l. flercelliga, mikroskopiskt små l. mycket stora, klorofyllhalt., vanligast i vatten förekommande växter, klot-, fjäder-, blad-, busk- l. trädformiga, ej parasitiska. Fortplantn. gm celldeln.
Algeriet, (-scher-), fr. prov., N. Afrika, vid Medelh., 890,000 kv. km., 4,801,475 inv., 162,000 främlingar. Prod.: järn, koppar, bly, zink, silfver, vin, oliver, kastanjer, silke, säd, ull, boskap, tobak, kork, hudar, grönsaker. 3 departem.: Algier, Oran, Constantine. Hst. Algier. St.: Tlemsen, Oran, Constantine, Blidah. Berg: Lilla Atlas, Aurês. Fl.: Vad el Kebir. Buberak, Tafna, Seybouse, Mafrag. I norr slätten Metidschah, mycket fruktbar. — A. rom. prov. med 33 städer. Infall af vandalerna, arab. grundl. små riken. 1520 turk. korsartåg. 1708 A. oberoende af Turkiet. Dejer härskare. Soldatrepubl. Strid m. europ. stater. 1830 eröfr. af Frankr. efter segern öfver Abd el- Kader (se d. o.).
Algier (-schīr), Alger, Algeriets hst., vid Medelh., 97,400 inv. Citadell, klim. kurort, grundl. 935.
Algōa-bay (-bǟ), hafsvik vid Kaplandets s. ö.-kust.
Algōl, föränderl. stjärna i Perseus.
algon'kin, n. amer. indianstammar; numera de flesta utdöda.
alguacīl, sp., rättstjänare.
Alham'bra, ford. morernas kalifborg (nu citadell) vid Granada. Uppbyggdt 1213/1338. De skönaste minnesmärken af arab. byggnadsk. i Europa.
alhidād, arab., fys., rörlig del på vinkelinstrument.
Ali, pascha af Janina, f. 1741 i Albanien, 87 pascha af Trikala, 03 öfverståth. i Albanien. Mörd. 22.
ālias, lat., annars, eljest.
a'libi, lat., bevisa sitt a., styrka, att en anklagad vid brottets begående varit annanstädes (alibi).
Alican'te, sp. st. vid Medelh., 50,142 inv. Vin.
Alighiēri, se Dante.
alikvōt, lat., tal, s. utan rest delar ett annat tal. Mots. alikvant. -toner, bitoner, s. höras jämte grundtonen, när denna anslås.
Alin, Osk., f. 1846, d. 1900, universitetslärare, hist. förf., politiker. Särskildt känd som grundläggare af den s. k. »Alinska skolan».
a līnea, lat., i tryck o. skrift ny rad, afdeln.
Alingsås, st. i Älfsborgs län vid Mjörn, 4,684 (08) inv., grundl. 1611. 1:a sv. fabriker anlagda här af J. Alströmer.
alizarīn, (C14 H8 O4 = 240), färgämne af krapproten, framst. artific. ur stenkolstjärans antracen. Användes till rödfärgning.
alka, Alca, arktisk sjöfågel af gumpfotingarna.
Alkaios, (-aj'-) gr. lyriker, omkr.
