Sthm, järnv.-tjänstem., har skr. Högt spel, Valuta, Örnarna m. fl. dramer.
didym, Di = 147, sällsynt jordartmetall, uppt. 1842.
Di'dyma, g. geogr., jon. st. på Miletos' omr. Apollon-orakel.
Die, (dī), fr. st. vid Drôme, 3,638 inv. Muskatvin.
Diebitsch-Sabalkan'skij, Hans Karl Fr. Ant., gref., ry. fältmarsk., f. 1785, deltog i fälttågen 05 o. 12/14 o. s. öfverbefälh. i turk. fälttåg. 29, då han tågade öfver Balkan, d. 31.
diecēs, gr., biskopsdöme.
Diedenhofen, se Thionville.
dielektrisk kallas en kropp, s. har förmågan att gmsläppa elektricitet.
Dieppe, (djäpp), fr. befäst hamnst. vid Kanalen. 27,839. inv. Badort.
dies, lat., dag, termin.
dièse, (djäs), fr., tonk., höjningstecknet #.
Di'es īræ, lat., »vredens dag», begynnelseorden t. sekvensen i Celanos själamässa, omkr. 1230.
Diest, helg. st. vid Demer, 8,383 inv.
Diesterweg, (dist-), Friedr. Wilh. Ad., ty. skolm., f. 1790, semin.-dir. i Berlin, d. där 66. Skr.: Wegweiser für deutsche Lehrer m. m. samt utg. tidskr. Rhein. Blälter für Erziehung und Unterricht.
diēt, fr., lefnadsordn. m. hänsyn t. valet af mat o. dryck.
dietetīk, gr., hälsolära.
Dietlieb (dītlib), en af Didriks af Bern 12 kämpar, hjälten i dikt. »Biterolf o. D.»
Dietmar, ty. hist. förf. f. omkr. 976, sed. 1009 bisk. i Merseburg, d. 19. Skr.: Chronicon, omfattande tiden 908/1018.
Dietrichson, Lorentz Henr. Segelcke, konsthist. o. vitter förf., f. 1834 Bergen, 58/75 i Sverige, bl. a. som lärare vid de fria Konsternas akad., 75 e. o. prof. i Kristiania. Skr. Det skönas verld (67/70), Från min vandringstid (73/75), skådesp. En arbetare (72) m. m.
Dietz, Feod., ty. hist.-mål., f. 1813 Neunstetten, d. 70 Gray.
Dieu et mon droit (djö e mång dråa'), fr., Gud o. min rätt, eng. kronans valspråk.
Diez, Fried. Christ, grundl, af den romanska filol., f. 1794, d. 76 ss. prof. i Bonn.
diffamation, lat., ärerörigt förtal.
differenshandel, handel, hvarvid skillnaden (differensen) mel. det öfverenskomna priset o. börspriset för dagen erlägges. Är i vissa länder förbjuden.
differentialräkning, eller d.-kalkyl, gren af den högre mat., där man räknar med förhållandet mel. oändl. små differenser, differentialer. Uppt. af Newton o. Leibniz.
differēra, lat., vara olika.
difficīl, lat., svår; kinkig, ogin.
difformitēt, lat., vanskaplighet.
diffraktion, lat., ljusstrålarnas böjning.
diffūs, lat., utbredd, vidlyftig.
diffusion, lat., kem. den så småningom skeende blandn. mel. i beröring med haa varande vätskor l. gaser utan någon kem. förändr. hos desamma. Sma förhåll, äger rum, när gaser l. lösningar äro skilda gm en tunn membran. Se dialys.
difteri, gr., läk., smittsam slemhinneinflammat., is. i svalget. Ofta dödande gm blodförgiftn. Behandl.: gurgelvatten, pensling, tuschering af de angripna delarna, -serum, det af Behring uppt., med framgång mot d. använda blodserum.
diftong', gr., tveljud, af två olika vokaler bildadt ljud.
digerdöden kallade samtida den asiat, pestfarsot, som rasade i Sverige 1350. Omkr. 1/3 af befolkningen bortrycktes.
digerēra, lat., smälta maten.
diges'ta, lat., l. pandectæ, största och viktigaste delen af Justinianus' lagsamling.
digest|ion, matsmältning, -iv, befordrande matsmältning.
digitālis, L., Personatæ. D. purpurea L., fingerborgsblomma, i