diur|ēsis, gr., urinuttömn. -ētica, läk., urindrifvande medel.
dīva, it., gudinna; utmärkt sångerska.
divān, pers., turk. statsråd; arab. diktsaml.; låg hvilsoffa.
diverg|ens', lat., riktn. åt olika håll, spridning. -era, gå åtskills, sprida sig.
diver'se, lat., åtskilligt.
diversion, lat., skenrörelse, för att leda fienden i annan riktning.
divertissemang, lat., förströelse, dans.
dīvide et im'pera, lat., »dela (söndra) o. härska!» d. v. s. splittra motståndarne i partier för att sed. besegra dem.
dividend', lat., tal, s. skall delas; lott, vinst.
dividēra, lat., dela, utföra en division.
divīn, lat., himmelsk, gudomlig.
Divīna comme'dia, dikt af Dante.
divination, lat., aning, spådom.
divis|ībel, lat., delbar. -ion, lat., delning; aritm., deln. af ett tal i ett bestämdt antal lika delar; kr., den minsta, af alla vapenslag smnsatta truppstyrka.
divīsor, lat., mat., tal, som delar ett annat.
divort'ium (-tsium), lat., äktenskapsskillnad.
dix'i, lat., jag har talat (t. slut).
Dixon (dixn), Will. Hepworth, eng. förf., f. 1821, 53/69 red. för »Athenæum», d. 79 London. Skr. biogr. o. hist. arb.
Dja'kovo (Diakovar), st. i Slavonien vid Vuka, 6,824 inv.
Djamna, Dsjumna. Jumna, bifl. till Ganges t. h., uppr. på Himalaja, utf. vid Allahabad, 1,458 km. l. Omr. 317,700 kv.km.
Djingis-kan, se Dschingis-kan.
Djinni, se Dschinni.
Djodjokerta, se Dschogdschokerta.
djungel, sträckor af ouppodlad, gräsbevuxen mark; is. tätt bevuxna, sumpiga vildmarker vid foten af Himalaja.
djur, organiska individer, i allmänh. utrustade m. frivillig rörelseförmåga äfvensom m. känselförmåga. Indelas i ryggrads- o. leddjur, kräftdjur, maskar, blöt-, strål- o. urdjur.
Djurberg, Daniel, geogr., f. 1744, d. 34 Sthm, utg. flere geogr. läroböcker.
Djurgården, nära Sthm belägen lustpark.
Djurklou, Nils Gabr., frih., fornforsk., f. 1829, d. 04. Skr.: Några ord om sv. landsk.-målen (56), Sagor och äfventyr o. s. v. (83) m. m.
djurkretsen l. zodiaken, bälte af himlahvalfvet på båda sidor om ekliptikan, inom hkt solen, månen o. de äldre planeterna röra sig. Delas i 12 lika delar (tecken), omfattande stjärnbilderna: Väduren, Oxen, Tvillingarna, Kräftan, Lejonet, Jungfrun, Vågen, Skorpionen, Skytten, Stenbocken, Vattumannen, Fiskarna.
Djursholm, förr ett släkten Banér tillh. gods i Sthms län, sed. 1889 köping i sma län. 3,084 inv. (09).
Djursätra, hälsobrunn nära Sköfde.
djäfvul (gr. dia'bolos, förtalare; hebr. satan, fiende, vedersakare), det ondas personifierade princ. i mots. till Gud. D.-begreppet hämtades af judarne från kaldéerna.
Dmitrījev, Ivan Ivanovitsch, ry. skald, f. 1760 Simbirsk, d. 37 Moskva. Grund. med Karamsin en ny, fri litteraturperiod i Ryssland.
d moll, tonart med ♭ för h.
Dnjepr, ry. fl., uppr. på Valdajhöjden, bildar delta o. utf. i Svarta hafv. 2,146 m. l. Bifl. t. h.: Beresina, Pripet, Ingulez, t. v. Desna, Vorskla, Samara. Omr. 526,956 kv.km.
Dnjestr, ry. fl., uppr. på Karpaterna i Galizien, utf. vid Akjermau i Svarta haf. 1,342 km. l. Omr.: 76,862 kv.km.
Dōberan, st. i Mecklenburg-Schwerin vid Östersjön. 4,954 inv. Svafvelkällor.
Dobrudsch'a, nordöstl. landsk. i Rumänien. 15,536 kv.km., 267,808 inv. Till 1878 turk.
