Tyrifjorden, utf. i Drammensfjord. 263 km l. Omr.: 17,000 k.km.
Drance (drangs), 1) fl. i Savoyen, utf. vid Thonon i Genèvesjön; 2) D. l. Dranse, bifl. till Rhône i Valais, utf. vid Montigny.
Drangiāna, g. geogr., pers. landsk., nu motsv. Seistan i Afganistan.
drap, (dra), fr., kläde.
drapa, fornn., lofkväde.
drapeau (-på), fana, banér.
Draper (drē-), John Will., eng. hist. o. kulturhist. förf., f. 1811, d. 82.
drapēr|a, fr., ordna klädsel l. tyg i smakfulla veck. -i, så ordnade tyg l. kläder.
dras'tisk, gr., kraftigt verkande, starkt gripande; d:a medel, kraftigt afförande.
Drau, se Drave.
drawback (dråbäck), eng., se dråback.
Drave l. Drau, bifl. t. Donau t. h., uppr. i Pusterdalen i Tyrolen, utf. nedanför Essek. 749 km l.
dravida|folken, dravidas, hufvudmassan af befolkn. i Dekhan (Ostindien), skild fr. de ariske indierna till typ o. språk. D.-språken, tillh. de s. k. inflekterande (turanska) spr. Viktigast: telugu, tamil, malajalam o. kanara.
drawing-room (dråingrûm), eng., förmak, salong; stor mottagn. vid eng. hofvet.
dreadnought, eng. (dredd'nåt), »frukta dig intet», namn på ett 1906 sjösatt eng. pansarfartyg på mer än 20,000 tons, det första och därefter typen för linjeskepp af denna storlek.
Dreiherrnspitz, topp på Nor. alperna i Tyrolen, 3,505 m. h.
dreja bi, ställa seglen så, att de motverka haa, hvarigm fartyget stannar.
Drenthe, holl. prov. 2663 k.km. 159,122 inv. Torfmossar. Hst. Meppel.
Dresden, hst. i kon.-rik. Sachsen vid Elbe. 546,000 inv. Kgl. slott m. konstsaml., museum m. storartadt tafvelgalleri, bibliot. (3/400,000 bd), myntkabinett, Brühlska terassen. Fred 1745. Napoleon I:s seger 1813.
dress, eng. dräkt, is. högtidsdräkt.
dress|ēra, fr., inöfva till någon färdighet (is. om djur). -yr, inöfning i färdighet.
dressīn, eg. draisine, af forstmästaren Drais i Mannheim 1817 uppf. åkdon, s. medelst vefning framdrifves på järnväg.
Dreux (drö), fr. st. vid Blaise och Eure. 9,697 inv.
Drewenz, bifl. till Weichsel i West-Preussen. 238 km l.
Dreyer, Geo. Leo., litograf, f. 1793 Hannover, 27 till Sthm, d. 79 ss. öfverstlöjtnant.
Drey'fus (dräfyss'), Alfr., fr. militär, f. 1859 Mülhausen, 94 dömd för högförräderi och deporterad till Djälfvulsön, 99 benådad.
Dreyschock, Alex., ty. pianist, f. 1818, d. 69 Venezia. Framstående virtuos.
Dreyse, Joh. Nik., ty. tekn., f. 1787, d. 67. Uppf. tändnålsgeväret.
driftström, hafsström af ringa djup och hastighet.
drifvet arbete, upphöjdt arbete på metallbleck, åstadkommes gm det upphettade bleckets uthamring på baksidan.
Drin, fl. i turk. Albanien, uppstår gm Hvita o. Svarta D., utf. i Adriatiska hafvet.
Drina, fl. i europ. Turkiet, uppr. i Montenegro, bildar gränsen mel. Serbien o. Bosnien, utf. i Save.
drog, fr., icke förarbetad apoteksvara.
Drogheda (dråch'eda), irl. hamnst. vid D.-viken o. Bojne, 12,765 inv. Sl. 1690.
drogmān, turk., se dragoman.
Drohobycs (-bitsch), galiz. st. v. Tisminica, 19,432 inv. Saltsjuderier.
droit (dråa) fr., rätt, rättighet.
Drôme, (dråm), bifl. till Rhône, uppr. i Dauphiné-alp. 118 km. l. — Depart. D. 6522 k.km. 297,321 inv. Hst Valence.
dromedār, Camelus dromedarius L., af kamelsläktet, har blott en
