ryggpuckel, 3,3 m. l., 2,3 m. h., blott s. husdjur i v. Asien o. en stor del af Afrika. «Öknens skepp».
dront, Didus ineptus L., af duffåglarnas ordning, större än svanen, på Mauritius i stor mängd på 1500-talet, kunde ej flyga; numera utrotad.
droppsten, miner. bildn. i kalkstensgrottor, dels nedhängande från taket, stalaktiter, dels höjande sig fr. grottans golf, stalagmiter.
drops, eng., »droppar», runda med syrl. fruktsaft tillsatta karameller.
Drosera L., daggört, Droceraceæ. D. rotundifolia L., på torfmossar i n. o. mellersta Europa. Bladen betäckta m. slemafsöndrande hår; insekter, s. fastna på bladen, utsugas och tjäna växten till näring.
drots, urspr. drotsete, ford. högste ämb.-man f. lagskipn. i Sverige. Jfr riksdrots.
drott, fornnord. namn på kung.
Drottningholm, kgl. lustslott på Lofön i Mälaren.
drottkväde, ett fornnordiskt versslag med bokstafs- o. stafvelserim.
Drouet (drûē), J. Bapt., grefve d'Erlon, fr. marsk., f. 1765, d. 44.
Drouyn de l'Huys (drûäng'dö luī), Ed., fr. statsm., f. 1805 Melun, behjälplig vid statsstrecket 2/12 48, till 66 fyra gngr utr.-min., d. 81.
Droysen, Joh. Gustav, ty. hist., f. 1808 Treptow, d. 84 Berlin. Skr. ang. Greklds o. Preussens hist., öfvers. gr. dramer.
drufkur, metodisk förtäring af vindrufvor, is. mot hemorrojder o. gikt. Kurorter: Meran, Dürkheim, Montreux.
drufsocker, kristalliniskt sockerämne i drufvor o. söta frukter i allmänhet, utkristalliserar ofta på torkade russin o. s. v. Lösningen vrider polarisationsplanet åt höger, däraf namnet dextros.
druid, präst hos kelterna i forna Gallien o. Britannien. -orden, heml. ordenssällskap, is. i N. Amerika, till välgörande ändamål.
Drummonds kalkljus, af eng. fys. Th. Drummond uppfun. belysn., s. uppkommer när ett stycke krita införes i knallgaslåga.
Drury Lane, (drû'ri-lēn) Londons äldsta nationalteater.
drus, saml. af mineralkristaller på ett främmande underl.
drūser, syr. folk mel. Libanon och Antilibanon, oafhängigt. Tillhör ariska rasen. Språk: arab. Relig.: blandning af kristn., jud. o. mohammed. läror. Ford. under egen emir, sedan 1861 under kristen guvernör.
Drūsus, Nero Claud., rom. kejs. Tiberius' yngre bror, f. 38 f. K., inträngde tre gånger i Germanien, d. 9 f. K. på återtåget.
dry (draj), eng., »torr», om viner.
dryad, gr. myt., trädnymf.
Dryden (draj'dn), John, en af Englands större skalder, f. 1631 Aldwinkle, d. 1700 London. Skr. dramer, allegorier, satirer, essays, öfversättn.
Dryoba'lanops Gaertn., Dipterocarpeæ. D. aromatica Gaertn., stort träd på Sumatra- o. Borneo, lämnar Sumatra- l. Borneokamfer.
dråback (eng. drawback), återgångstull, tullrestitution.
dråpa, se drapa.
dräll, ty., kyprad linne- l. bomullsväfnad, vanligen med inväfda mönster.
dränage (-asch), fr., kir. bortledning af sårsekret.
dränering, fr., täckdikning.
drätsel, ekon. förvalt. i städerna.
Dröbak, st. i Norge vid Kristiania-fjorden. 2,334 inv.
drönare, manligt bi.
Dröpne, l. Draupne, nord. myt., guldring tillh. Oden.
Dschami, pers. förf., f. 1414, d. 92 Skr. Behâristân m. m.
D. S., förk. för dal segno.
Dschelālabad, st. i Afganistan vid Kabul, 2/4000 inv. 1841 strid med engelsmännen.
