inv. Stenkol. Hst. D. vid Wear, 14,641 inv. Univ. Bisk.
Düring, 1) Johan Kristoff. v., gref., krigare, f. 1695 i Tyskland. 12 i sv. tjänst, deltog i krig. mot Norge o. Ryssland, 51 fältmarsk., tillh. mösspart., d. 59. — Hans bror 2) Otto Fredr. v., följde Karl XII fr. Turkiet t. Stralsund, stupade där 15.
durk, holl., sjö., förvaringsrum på skepp
Duroc (dyråck'), Mich., hert. af Friaul, fr. marsk., f. 1772, deltog i exped. mot Egypten 98, stupade 13 v. Reichenbach.
Durover'num, g. geogr., se Canterbury.
durra, bot, ett råg motsvarande sädesslag i Afrika.
Duse, Eleonora, it. skådesp., f. 1859 Vigevano, g. m. skådesp. Tebaldo Checchi, framstående i sededramat.
Dussek, Joh. Ladisl., ty. pianist, f. 1761 Böhmen, d. 12 St. Germain en Laye. Komp. konserter, sonater m. m.
Düsseldorf, st. i Rhenprov. vid Düssel o. Rhen, 253,000 inv. Betydlig handel o. industri. Målarskola, där många svenskar utbildat sig.
dussin, fr., 12 stycken.
dusör (fr. douceur), »sötma», gåfva af erkänsla.
Duveyrier (dyveriē), Henri, fr. Afrikaresande, f. 1840, d. 92 gm själfmord.
dux, lat., ledare, hertig; tonk., temat i en fuga.
Dvina, ry. fl., två käll-fl. Jug o. Sukona, utf. i Hvita haf. nedanf. Arkangel. 27,168 km. l. Omr.: 369,500 kv.km.
dvärg, liten, vanl. missbildad mska. I nord. myt. vänliga små jordandar, som visa sig nattetid: utmärkta metallarbetare.
dyadīk, gr., af Leibniz uppf. talsyst. med 2 till grundtal. I ett dyadiskt tal ingå blott siffrorna 0 och 1.
dyas, se permiska formationen.
Dybböl, ty. Düppel, by i Slesvig midt emot Sönderborg på Als. De dan. förskansningarna där stormades af tysk. 5/6 1848 o. 18/4 1864.
Dybeck, Rich., fornforsk., f. 1811, d. 77. Utg. tidskr. Runa (42/50 o. 65/76), Svenska minnesmärken (51) m. m.
Dyck l. Dijck (dejk), Anton van, målare, Rubens' störste lärj., f. 1599 Antwerpen, d. 41 London. Mest framstående s. porträttmål. Äfven hist.-mål.
dyfvelsträck, ty. Teufelsdreck, Asa foetida, den i luften hårdnande mjölksaften af Scorodosma foetidum Bunge. Vidrig lukt. Mot kramp och andra nervlidanden.
Dyggve, kon. af Yngl.-ätten, Domars son.
dykdalb', i sjöbottn. nedtryckt grof pelare till fäste för trossar; namnet efter uppf. hert. af Alba (duc d'Albe).
dykeriapparat, app. för längre vistelse under vattenytan: dykarklockan, l. ock dräkt, försedd med hjälm, s. står i förbindelse med luftreservoar o. luftpump.
dykänder, Fuligulinæ, af andfåglarnas ordn. Baktån med större hudflik. Vingspegel saknas ofta. Skickliga dykare. Lefva i hafvet, men många häcka i sött vatten.
Dyle (dej'le), belg. fl., 86 km. l., förenar sig vid Rumpst med Nette till Rupel.
Dylta, bruk i Örebro l. Tillverkn. af rödfärg o. järnvitriol.
dymmelveckan, veckan före påsk.
dyn, gr., fys., en kraftenhet.
dynamik, gr., läran om kroppars rörelse.
dynamīt, ett af svensken Alfr. Nobel uppf., kraftigt verk. sprängämne, bestående af kiselgur (skal af diatomacéer) o. nitroglycerin. Grofkornigt, fettartadt pulver.
dynamo-elektrisk maskin, dynamo-maskin l. dynamo, en apparat, s. förmedelst elektro-magnet. induktion, förvandlar mek. energi, i form af roterande rörelse, till elektrisk o. tvärtom.
