E.
E, e, 5:e bokst. i alfab.; mat, e, basen f. det naturl. logaritm-syst. (= 2,71828 . . .).
E, tredje tonen i diatoniska skalan.
E, kem. tecken för Erbium.
e. a., förk. för ex actis, enligt handlingarna.
earl (örl), eng. adelstitel, af nord. jarl, till midten af 14:e årh. den högsta adl. värdighet, nu den 3:e.
east (īst), eng., öster.
Eastbourne (īstbörn), st. i eng. grefskapet Sussex, 43,334 inv. Badort.
Eastlake (īstlek), Sir Charles, eng. landsk.- o. genremål., f. 1793, d. 65 Pisa.
Easton (īstn), st. i Pennsylvanien vid Delaware, 25,238 inv.
East Riding (īst raj'ding), ö. del. af eng. grefsk. Yorkshire.
East River (īst riv'ör), sund mel. Long Island Sound o. N. Yorks hamn. Brygga.
eau (å), fr., vatten; e. de Cologne (-dö kålånj')» »Kölnvatten», ett slags parfym; e. de vie (-dö vi), brännvin.
Ebbesön, Niels, dan. adelsm., inträngde 1340 med 50 följesmän i Randers och dräpte grefve Geert af Holstein, stupade s. å. eller 42.
Ebbo, ärkebisk. i Reims, 822/23 s. missionär i Danmark, d. 51.
ebb och flod, gm månens o. solens dragning framkallad periodisk sänkning o. höjning af hafsytan, s. upprepas två gngr på omkr. 24 tim. 50 min. Högsta flod vid full- o. nymåne, springflod, svagaste flod under 1:a o. 3:e kvarteret.
ebenholts, ett särdeles fast o. hårdt träslag, s. utgör kärnveden hos flere arter af trädsläktet Diospyros. Användes till snickare- o. svarfvarearbeten.
Eberhard, 1) E. II, »grälmakaren», grefve af Württemberg, slog 1388 de förbundn. städerna vid Döffingen, d. 92. — 2) E. »med skägget», 1:e hert. af Wurttemberg f. 1445, grund. univ. i Tübingen 88 hufvudman f. det schwab, förb., d. 96.
Eberhard, Konr., ty. bildh., f. 1768 Hindelang, d. 59 München.
Ebers, Georg Mor., egyptol. o. förf., sed. 1870 prof. i Leipzig, f. 37 Berlin, d. 98 i Tutzing, fann 72 i Tebe (Egypten) en viktig papyrusrulle. Skr. om Egypten samt roman.: Uarda, Homo sum, Der Kaiser m. fl.
Ebersberg, Ottokar, pseud. O. F. Berg, ty. dram., f. 1833 Wien, d. 86. Skr. många populära teaterpjäser.
Eberswalde, t. 1876 Neustadt-E., st. i Brandenb., 21,654 inv.
ebionīter, judekristet parti inom d. äldsta kyrkan.
ebn, arab., son.
E'boli, Anna de Mendoza y Cerda, furstinna af, f. 1535, gift m. Ruy Gomez de Silva, furste af E. (Filip II:s gunstling o. min.), kon:s älskarinna, störtad 79.
ebonit (eng. ebony), horniserad kautschuk, vulkanit. Anv. till kammar, kir. instrum. m. m.
ebréer, se hebréer.
Ebro, sp. fl., uppr. på Kantabr. bergen, utf. i Medelhafvet nedanf. Tortosa. 757 km. l. Omkr. 84,980 kv.km.
ecarté, fr., kortspel för 2 personer med 32 kort.
ecce homo (eck'se-), lat., se människan!, bild af den lidande Kristus.
ecclēsia, lat., kyrka. E. pressa, d. förtryckta, militans, stridande, triumphans, triumferande kyrkan.
Ecclesias'ticus, lat., Jesu Syraks bok.
echantillon (eschangtijong'), fr., proflapp, mönster.
echappade (-schappād), fr., felskärning genom grafstickelns halkning. -ement, (-schappmang')
