Almlöf, 1) Nils Vilh., skådesp., f. Sthm 1799, d. 75. — Hans son 2) Karl And. Knut, skådesp., f. Sthm 29, d. 99 vid Gripsholm. — Dennes hustru 3) Hedv. Krist. Elisab. (f. Deland), skådesp., f. Örebro 31, d. 82.
Almon'te, Juan, mexik. general, f. 1804, gynnade fransmännens inblandn. i hans lands angelägenh., af Maximilian utn. till riksföreståndare, d. 69 Paris.
almoravīder, mor. sekt., fanatici, härskade i Marokko, s. de grundlade 1070, eröfr. Span. 86 till stor del, dukade dock under för de ännu mer fanat. almohaderna, s. fördrefvos ur Span. af de kristne 1212.
Almquist, 1) Karl Jon. Ludv., förf., f. 1793 Sthm, rektor där, flydde 51 misstänkt för mordförsök till N. Amer., bodde sedan und. namn Westermann i Bremen, d. där 66. Skr. novellsaml. Törnrosens bok, därtill en mängd romaner, folkskr., skolböcker. — 2) Gust. Fridolf, halfbror till föreg., ämbetsman, f. 14, gen.-dir. i fångvårdsstyr. 67/85, d. 86.
almūd, sp. o. port. rymdmått för flytande varor. Innehåller efter vätskans art 16/25,37 lit.
Alnarp, landtbr.-instit. i Malmöhus l.
aloë, artrikt växtsl. fr. S. Afr., Arab., V. o. O. Ind., Liliaceæ, köttiga växt., prydnadsv. Afförande medel.
aloīderna, Otos o. Efialtes, Poseidons jättelika söner.
alopecī, gr., hårförlust på grund af svampbildn.
Alp (Schwäbische, Rauhe A.), berg i Tyskl. mel. Donau o. Neckar. Högsta topp Oberhohenberg, 1,030 m.
alpāka, s.-amer. lamadjur, af hvars ull a.-tyg tillverkas.
al pāri, it., af lika myntvärde, kurs.
Alpenglühen, ty., rödt sken på alpspetsarna eft. solnedgången.
Alperna, d. högsta o. vidsträcktaste bergsystem i Europa, 176,000 kv.-km. yta. 3 del.: V.-, M.- o. Ö. A. Kedjor: Hafs., kottiska, grajiska, penninska, lepontiska, rætiska o. tyrol., noriska, karniska, juliska l. Karst. Toppar: M. Viso 3,836 m., Arsines 4,103 m., M. Cenis 2,069 m., M. Blanc 4,812 m., Matterhorn 4,482 m., M. Rosa 4,638 m., Finsteraarhorn 4,275 m., Jungfrau 4,167 m., Bernina 4.050 m., Gr. Glockner 3,974 m., Ortles 3,905 m. Pass (däraf 7 järnbanor o. 18 farbara vägar): de Genèvre, Mont Cenis, Lilla S:t Bernhard, S.t Gotth., St. S:t Bernhard, Simplon, Splügen, Brenner, Semmering.
alpföreningar, fören., s. gjort till sin uppgift att undersöka a. i topogr. o. fys.-geogr. hänseende.
Alrek, kon. af Yngl.-ätten, samkon. med Erik.
alrūner, visa kvinnor hos de gamla germanerna.
Als, preus. ö i Östersjön, 312 kv.-km., 25,000 inv., slag 29⁄6 1864.
al segno (-senn'jo), it., tonk., »till tecknet», betyder, att musiksatsen omtages till ett visst tecken.
Alsnö-stadgan, utfärd. af Magnus Ladulås 1280, innehöll förbud mot våldgästn., stadfäste Birger Jarls edsörelagar o. gaf skattefrihet åt en hvar, s. åtoge sig russtjänst.
Alströmer, Jonas, f. 1685 i Alingsås, d. 1761, reste i Tyskl., Holld, Engld, Frankr., gjorde 1726 d. första sv. industriella anläggn. i Alingsås.
alt, contr’ alto, haute contre, tonk., djupare goss- o. fruntimmersröst (fr. g—tvåstrukn. e).
Altāi, berg i Hög-Asien, 1,447 km. l. Utbredn.: 429,200 kv.km. Sajanska kedjan, Tangnu. Högsta topp: Munku Sardik 3,473 m. Guld, silfver, bly, zink, järn, porfyr, jaspis, marmor.
altaiska språken o. folken i n. Asien o. Europa: härstamn. fr. Altai, 5 familjer: tungus., mongol., turk., samojed., finska.
altān, it., af gallerverk omgifven liten utbyggn. från ett hus.
altar, lat., ursprl. offerbord; i den kristna kyrkan nattvardsbord.
