gmskärning med ett plan alltid är en ellips. När en ellips vänder sig kring sin axel, uppstår en rotations-e.
Eliōra, förfallen st. i Ostind. n. v. om Aurengabad. Grottempel.
Elmgren, Sven Gabr., fin. förf., f. 1817. Utg. öfversikter af Finlands lit. under åren 1542/1770 och 1771/1863.
Elmina, brit. st. på Guldkusten (Afrika), 10,530 inv.
elmseld, l. Eliaseld, elektr. låga, s. vid stark luftelektricitet visar sig på tornspetsar, masttoppar o. d.
Eloāh, Elohīm, »den skräckinjagande», (hebr. namn på Gud).
El Obeid, hst. i Kordofan, 50,000 inv. Egypt. guvernör.
eloge (-låsch), fr., loford, beröm.
elokvens', lat., vältalighet.
elongation, lat., vid pendelsvängningn. d. största utslagsvinkel, i astron. planeternas vinkelafstånd från solen.
eloquen'tia, lat. vältalighet; e. cor'poris, »kroppens vältalighet».
elrits-släktet, Phoxinus aphyga L., fisk af karpfam., 9 cm. l., i smärre vattendrag i mel. o. n. Europa. Ätbar, lämplig till agn.
Elsass-Lothringen, ty. riksland, 14,508 kkm., 1,8 mill. inv. Gränsar i n. t. Luxemburg, Rhenprovins., Rhen-Pfalz, s. Schweiz, ö. (Rhen) Raden, v. Frankr. Berg: Vogeserna Floder: Rhen, Mosel, Saar. Polit. indeln. i 3 distrikt. Hst. Strassburg. Öfr. st.: Kolmar, Mühlhausen, Thionville, Metz, Saargemünd. Prod.: säd, frukt, vin, kol. Sedan 1871 tyskt, förut franskt.
Elssler, Fanny, österr. dansös, f. 1810, d.. 84.
Elster, 1) Schwarze E., bifl. till Elbe, utf. vid slottet E., 180 km. l. 2) Weisse E., bifl. till Saale, uppr. i Röhmen, utf. ofvanf. Halle, 195 km. l.
Elster, sachs. by vid Weisse Elster, 1,940 inv. Glaubersaltkällor.
Elton (Jalton Nor), ry. saltsjö på Kirgisstäppen, 161 kv.km.
elukubrēra, lat., arbeta nattetid.
El'vas, port. gränsfästn. och st., 13,881 inv.
Elvend, berg i Iran, 3,270 m. h.
El'vius, Per, mat., f. 1710, d. 49. Skr.: Hist. om de mathemat. vetenskaperna m. m.
Ely (īli), st. i eng. grefskapet Cambridge vid Ousc, 17,713 inv. Katedral.
elyse'isk, gudomlig, hänryckande.
Ely'sium, gr.myt., de saligas boning.
Elze, Friedr. Karl, ty. lit.-hist., prof. i Halle, f. 1821, d. 89. Biogr. Scott, Byron, Shakespeare.
Elzevīer, holl. boktryckarfam. Utmärkta uppl. af klassiker (1583 till 1680).
emalj', fr., kem., lättsmälta, vanligen ogenomskinl. glassorter till dekorerande l. skyddande öfverdrag på metall (guld, koppar, järn), porslin l. glas; anat., det hårda öfverdraget på mskns o. några djurs tänder, -era, öfverdraga med e. -måleri, konsten att medels emalj måla på metall, porslin, glas.
eman|ation, lat., utströmning -nera, härflyta, utgå.
emancip|ation, lat., frigörelse från tillstånd af beroende. Kvinno-e., det kvinnl. släktets befrielse fr. de skrankor, hvarmed naturliga o. sociala förhållanden omgifvit det. -era, frigifva, frigöra, -erad, frigjord; karlavulen (om kvinnor).
Emanuel, bibl., se Immanuel.
Emanuel, (Manoele), kon. af Portugal. 1) E. I d. st, f. 1469, reg. från 95, gynnade handel och upptäcktsfärder, d. 21. — 2) E. II, son till Carlos I, f. 1889, reg. från 08.
Emanuelsson, Per Jak., präst, f. 1802, kontraktsprost i Linköpings stift. Har utg. predikningar och öfvers. några af Sofokles' sorgspel m. m.
Emba, fl. i ry. Turkestan, utf. i Kaspiska hafvet, 700 km l.
Embach, fl. i Livland, utf. i Peipus-sjön, 260 km. l.
