en famille (-famij'), i familjekretsen.
enfant (angfang'), fr., barn; e. perdu (-dy), förloradt barn; e. terrible (-terribl'), person, s. sätter sina anhöriga, sitt parti o. s. v., i förlägenhet.
Enfantin (angfangtäng'), Barth. Prosper, fr. socialist, f. 1796, St. Simons lärj., sökte praktiskt förverkliga dennes syst. i Ménilmontant, men anstalten upplöstes 32 o. E. fängslades, d. 64.
Enfield (enn'fild), st. i eng. grefskapet Middlesex, 42,738 inv. Gevärsfaktorier.
enfin (angfäng'), fr., ändtligen, kortligen, med ett ord.
Engadīn, dal i Graubünden, 82 km. l., gmfluten af Inn, 11,700 inv. Delas i öfre o. nedre E. Kurort.
engag|era (angaschēra), fr., förbinda, antaga i tjänst, -emang, förbindelse, anställn., handgemäng.
en garde (ang garrd), fr., fäktk. ställning!
Engel, 1) Karl Ludv., fin. arkit., f. 1778 Berlin, byggde flere offentl. byggnader i Hälsingf., d. 40. — 2) Ernst, ty. statist, f. 1821 Dresden, till 82 dir. vid statist, byrån i Berlin, d. 96 Dresden.
Engelberg, kurort i kantonen Unterwalden, 1,973 inv.
Engelbert I, d. hel., ärkeb. af Köln, f. 1185, mördad 26.
Engelbrektsson, Engelbrekt, frihetshjälte, adlig bergsman i Dalarna, ledde dalkarlarnes resning mot de grymma o. giriga dan. fogdarne, is. Jösse Eriksson, tvang 1434 riksrådet i Vadstena att skicka kon. Erik af Pommern uppsägelsebref, fördref de främmande fogdarna o. valdes 35 i Arboga till rikshöfvidsman; dräpt 36 af sin fiende Måns Bengtsson (Natt och Dag) på en holme i Hjälmaren, den sedan s. k. Engelbrektsholmen.
engelska sjukan, rachitis, sjukdom i bensystemet hos späda barn, består i felaktig benbildning. Orsak: otjänlig, is. kalkfattig föda. Förekommes gm iakttagande af lämplig diet.
engelska språket och litteraturen. E. språket, ett till de german. språken hörande blandningsspr., hvars grundbeståndsdel är angelsachsiskan, sedermera påverkad af lat. o. fr. elem. E. litterat. fyra period.: 1) 1340/1520 efterapn. af utländska förebilder. 2) 1520/1688, guldåldern: drama (Shakespeare, Jonson); lyrik (Waller, Cowley); epik (Milton, Butler); 3) 1688/1790, den franska smakens herravälde: lyrik (Pope, Young); drama (Sheridan); roman. (Richardson, Swift, Goldsmith, Sterne); moraliska veckoskrifter (Steele, Addison), 4) fr. 1790 a) Scotts och Byrons tid: realist. (Crabbe, Bloomfield); sjöskolan (Wordsworth, Coleridge, Southey); den bistor, romanen (Scott); romant. skolan (Byron, Shelley). b) nyaste tiden: lyrik (Tennyson, Moore, Kipling), prosaförf. (J. Ruskin, W. Morris, Rossetti); drama (Swinburne, Browning, Robertson, Pinero, Shaw, O. Wilde); romanen (Bulwer, Dickens, Thackeray, Kipling); histor. (Macaulay, Hallam, Mac Carthy); filos. (Spencer, Stuart Mill).
engelskt-biskopliga kyrkan, se episkopalkyrkan.
engelskt plåster l. muschplåster, taft, bestruket med gelatin, till skydd för skråmor o. s. v.
engelskt salt, Epsom-salt, svafvelsyrl. talkjord, beredes af några slags bittervatten; laxerande medel.
engelskt skinn, tjockt, kypradt bomullstyg t. benkläder, skodon.
Engeström, sv. adlig ätt. 1) Jak. v., konspiratör, kansliråd, f. 1735, var 92 invecklad i smnsvärjn. mot Gustaf III, fick därför 3 års fästn., d. 02. — Hans bror 2) Lars v., gref.. statsm., f. 1751, hade 82/03 flere diplomat, poster, bosatte sig i Polen, missnöjd med Gustaf IV, men var 09/24 utr.-min., d. 26 Polen.
