Ere'tria, g. geogr., st. på Eubea.
Erfurt, reger.-omr. i prov. Saehsen, 3,530 kv.km., 466,419 inv. Hst. E. vid Gera, 85,202 inv. Gevärsfaktori, handelsskola.
erg, gr., fys., en arbetsenhet.
ergo, lat., följaktligen.
ergotism', fr., sjukd., uppkommen gm förtäring af mjöldryga.
Erīca L., klockljung, Ericineæ; prydn.-växter fr. Kap.
Erichssen, Jón, lärd, f. 1728 Isld, 59/71 jur. prof. i Sorö, 81 öfverbibliot. vid kgl. bibl., d. 87. Utg. Kongespeil m. fl. isl. skrifter.
Ericsson, 1) Nils, frih., öfverste, ingenjör, f. 1802 Långbanshyttan, d. 70, ombyggde 31/44 slussarna vid Trollhätte kanal, 55/63 chef för statens järnv.-byggnader. — Hans bror 2) John, mek., f. 1803, fr. 39 bosatt i N. York, d. 89, världsberömd uppfinnare, uppfann: ångsprutan, propellern, varmluftsmaskinen, monitoren, torpedon, solmaskinen m. m. Skr.: Solar investigations (75), Contrib. to the centennial exhibit. (77) m. m. — 3) Joh. Edv., medaljör, f. 1836 Göteb., d. 71 Sthm. — 4) Lars Magn., telefontekn., f. 46 Värmskoga, Värml., drifver en världsberömd telefonfabr. i Sthm.
Eri'danus, stjärnbild på s. stjärnhimmeln.
Erie (īri), st. i Pennsylvanien vid E.-sjön, 60,000 inv.
Erie (īri), en af de 5 stora canad. sjöarna, 24,492 kv.km., gm Niagara förenad m. Ontario.
Eri'gena, se Scotus Erigena.
Erik, sv. konungar. 1) E., kon. af Yngl.-ätten, samkon, med Alrek. — 2) E. Emundsson Väderhatt, omkr. 850/882, gjorde flere Ö-stersjöprovinser till sv. skattland, i strid med nor. kon. Harald Hårfager ang. Värmland. — 3) E. Segersäll, den förres sonson, besegrade Styrbjörn starke på Fyrisvall omkr. 982, eröfr. Danmark o. fördref Sven Tveskägg, d. omkr. 992. — 4) E. Årsäll l. Kol, Blot-Svens son, Sveakon., samtidig med Inge d. ä. — 5) E. IX, d. hel., Jedvards son, sveakon. 1150, korståg till Finld 57, föll i strid m. dan. prins. Magnus Henriksson 60, för fromhet o. dygder eft. sin död dyrkad s. helgon. — 6) E. X., Knuts son, besegr. Sverker d. y. vid Lena 1208 o. vid Gestilren 10, kon. s. å., den 1:e sv. kon., s. lät kröna sig, d. 16. — Hans son 7) E. XI Halte o. läspe, f. 1216, kon. 22, besegr. af Knut Långe vid O-lustra 29 o. flydde till Danm., återkom 34, lät hålla kyrkomöte i Skenninge 48, d. 50. — 8) E. XII, Magnus Erikssons son, f. 1339, gjorde uppror mot sin far o. antog konungatitel 56, d. 59 i farsot. — 9) E. XIII, af Pommern, f. 1382, son af hert. Vratislav af Pommern, drottn. Margaretas medregent 88, kon. öf. Sverige, Norge, Danm. 97, vistades mest i Danm. Hans fogdars tyranni i Sverige ledde till Engelbrekts uppror 34, 35 o. till sist 39, bosatte sig på Gottld, d. 59 Pommern. — 10) E. XIV, Gustaf Vasas äldste son, f. 13/12 1533, kon. 60, begränsade sina bröders makt gm Arboga artiklar 61, införde grefve- o. friherrevärdigh., fängslade hert. Johan 63, krig med Danm. 63/70, eft. mordet på Nils Sture ngn tid vansinnig 67, gift m. Katarina Månsdotter 68, afsatt af sina bröder s. å., hölls fängslad på åtskilliga ställen, d. som fånge på Örbyhus 26/2 77, sannolikt af gift. Rikt begåfvad, kunskapsrik, misstänksam, fåfäng, vällustig.
Erik, sv. prinsar. 1) E. Birgersson, Birger Jarls son, kallad »E. allsintet», hert. 75, d. s. å. — Hans brorson 2) E. Valdemarsson, f. 1272, rådsmedlem 19/32. — Dennes kusin 3) E. Magnusson, Magn. Ladulås' son, f. 1282, gjorde uppror mot kon. Birger, fängslad jämte s. bror Valdemar 1317, d. som fånge 18 i Nyköping. — 4) E. Gust. Ludv. Alb.,
