Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/255

Den här sidan har inte korrekturlästs

Eugenius, 4 påfvar utan betydenh. i 7:e, 9:e, 12:e o. 15:e årh.

eukaristī, gr., tacksägelse, begående af nattvarden.

Eukleides (-ej'-), lat. Euclides, 1) E., filos., stiftare af den megar. skolan, omkr. 420 f. K. Hans lära: endast det goda finns till. — 2) E., geometriens fader, lefde omkr. 300 f. K. i Alexandria, skr. Stoikeia, elementen för d. rena matemat., i 13 böcker, ännu delvis anv. s. lärobok.

Eulenburg, 1) Friedrich Albr., grefve, preuss. statsm., f. 1815, 59 i spetsen för den ostasiat. exped., 62 inr.-min., afgick 78, d. 81. — Hans kusin 2) Botho, f. 31, 78 inr.-min., 92/94 ministerpresid. o. inr.-min.

Eulenspiegel (sv. Ulspegel), Till, skalk o. putsmakare, f. Braunschweig, d. 1350 Mölln. Hjälte i en efter honom nämnd bok.

Euler (öj'ler), Leonh., matem., f. 1707 Basel, d, 83 Petersburg. Utbildade integral- o. variat.-räkningen, framstående på alla områden inom matemat.

eulogī, gr., prästerlig välsignelse, nattvarden.

Eumenes (ev'-), 1) E. från Kardia, Alexander d. st:s fälth., efter dennes död ståth. i Mindre Asien, mörd. 316 f. K. — 2) E. II, 197/ 159 kon. af Pergamon, romersk bundsförvant.

eumenīder (ev-), se erinnyer.

Eumol'pos, gr. myt., Poseidons son, stift, de eleusin. mysterierna.

eunomī, gr., laglighet.

eunuck', gr., snöping, oriental, haremsväktare.

Eupatōria (förr Koslov), st. på Krims v. kust, 18,931 inv.

eupatrīder, gr., i Athen i äldsta tider bördsadeln.

Eupen, st. i Rhenprov., 14,297 inv. Klädesfabrik.

euph-, se euf-.

Euphor'bia, Euphorbiaceæ Juss. E. officinarum L., buske i n. och n.v. Afrika, hvars mjölksaft lämnar euphorbium, prustkåda, s. användes i dragplåster. Sådan kåda erhålles äfven af E. resinifera Berg, fr. marokk. Atlas, o. af E. canariensis L. — Alla arterna af detta släkte rika på mer l. mindre giftig mjölksaft, hvarför de flerestädes användas s. läkemedel af folket.

Eupolis (ev'-), skald tillhörande den äldre attiska komedien, f. 445 f. K. Fragment af hans komedier i behåll!

eurasier, en i Ostindien boende ljuslett mskoras, s. uppstår gm blandn. af européer o. hinduer.

Eure (ör), bifl. till Seine t. v., 226 km. l. Depart. E. 6,037 km. l., 334,781 inv. Hst. Evreux.

Eurēnius, Jöns, lärd, f. 1688, d. 51 ss. kyrkoh. Skr.: Atlandica orientalis o. En präst i sin prydning m. m.

Eurip'ides, gr. tragiker, f. 480 f. K. Salamis, d. 407 Makedonien. Af 92 traged. 17 i behåll, bl. a. Medea, Ifigenia i Tauroi, Ifigenia i Aulis, Elektra, Andromake (öfvers. af Selahn).

Eurīpos, sund mel. Eubea o. Grekland.

Eurōpa, gr. myt., kon. Agenors dotter, bortförd af Zeus i en tjurs gestalt.

Eurōpa, världsdel, 9,835,361 kv.km., 424,7 mill. inv. Gränsar i n. till Norra ishafvet, s. Asien o. Medelhafvet, Svarta hafv., ö. Asien, v. Atlanten. Berg: Ural, Kaukasus, Skandinav. bergen, Karpaterna, Balkan, Alperna, Apennin., tyska o. franska bergsyst., Pyrenéerna, Sierra Nevada. Toppar: Elbrus, Kasbek, Mt Blanc, Mte Rosa, Gr. Sasso, Etna, Mulahacen. Floder: Volga, Ural, Don, Dnjepr, Dnjestr, Dvina, Dyna, Donau, Weichsel, Oder, Elbe, Weser, Rhen, Rhône, Seine, Loire, Garonne, Po, Tiber, Maritza, Themsen, Göta älf, Glommen, Ebro, Douro, Tajo, Guadiana, Guadalquivir. Sjöar: Ladoga, Onega, Peipus, Bodensjön, Genévesjön, Garda, Vänern, Vättern, Mälaren. Högland: Skandinavien,