befordran af deras egna intressen. 1905 funnos i Sverige ungef. 118,000 fackföreningsmedlemmar. -man, den, s. vinnlagt sig om ett särskildt yrke l. vetenskapsgren.
façon, (fasång'), fr., se facon. Sans (sang) f., utan krus.
faden, ty., längdmått = 1,883 m.
fadäs, fr., dumhet, platthet.
fæces, lat., djurens fasta afföringar. Jfr fekalier.
Faen'za, it. st. vid Lamone, 40,370 inv. Bisk. Tillverkn. af majolikavaror (fajans).
Faes (fās), Pieter, van der, Sir Peter Lely kallad, ty.-eng. portr.-mål., f. 1618 Westfalen, d. 80 London.
Fa'ëton, 1) grek. myt., son af Helios, blef af Zeus nedstörtad i floden Eridanos, emedan han, då han körde solens vagn, afvek ur dess bana o. därigm var nära att bränna upp jorden; 2) fr., benämning (faetång) på en öppen, tvåhjulig vagn.
Fafne, Fåfne, nord. myt., son till Redmar, hkn F. tills. m. sin broder Regin dödade o. hkns skatter F. ensam behöll. Regin, s. var en slug o. trollkunnig dvärg, öfvertalade sedan sin fosterson Sigurd, son till Sigmund Völsungsson i Frankland, att döda F., som förvandlat sig till en orm. Sigurd dödade först F. (däraf namnet Fafnesbane), därefter Regin o. tog alla deras skatter. Flere skildr. ur Sigurd Fafnesbanes saga ses bl. a. å de s. k. Sigurdsristningarna å Ramsundsberget i Södermanland.
fagedēniska sår, frätsår, is. i veneriska sjukdomar.
Fagerlin, Ferdin. Jul., genremål., f. 1825 Sthm, bodde i Düsseldorf, d. 07. Fiskaregossar, som röka (i Nationalmus.), Den tillfrisknande, Utan hopp. F. var på sin tid en af Sveriges förnämsta genremålare.
Fagervik, stort järnverk i Nyland (Finland).
fagott', it., blåsinstrument af trä m. S-formigt mässingsmunstycke; basinstr. Vanl. omfång: D-g1.
Faggot, Jakob, vetenskapsman, f. 1699 Vendels, Uppl., d. 77. Förtjänt om sv. justeringsverket och om Finlands odling. Förf.
Fahlbeck, Pontus Erland, univ.-lärare, pol. o. ekon. skriftst., f. 1850 Ölme, Värmland, 89 prof. i statskunsk. o. statistik i Lund, sed. 02 led. af riksd. 1:sta kamm. Skr.: Den ekon. vetensk. och näringsskyddet (87), Sveriges adel, 2 delar (98/04) m. m.
Fahlcrantz, 1) Karl Joh., landsk.-mål., f. 1774 Stora Tuna (Dalarna), 1803 ledarn, af målare- o. bildh.-akad., 18 ordin. prof., d. 61 Sthm. Själfständig, originell o. poet. naturmålare, hans taflor »spridda snart sagdt öfver hela världen». Utsigt af Djurgården, Gripsholm, Rosersberg, Rankhyttan m. fl. — Hans bror 2) Axel Magnus, bildh., humor. förf., f. 1780 Stora Tuna, ledam. af Fria konst. akad. 34, d. 54 Sthm. — Hans bror 3) Kristian Erik, skald, teol., f. 1790 Stora Tuna, prof. i Uppsala 29, bisk. i Västerås 49, d. där 66. Skr.: Noachs ark (25/26), Ansgarius (35/46), festsånger (»Låt dina portar upp» m. fl.), hymner m. m. Hans Samlade skrifter utg. 63/66.
Fahlman, Lousie Joh:a, skådesp., f. Jensen 1856 på Svartvik, Medelpad, g. m. banktjänstem. E. F., änka 76, 87/91 vid Dramat. teat., sed. vid Ranfts teat., har uppträdt mest i komediuppgifter o. i det stora skådespelet.
Fahnehjelm, Ant. Ludv., militär, mekan., f. 1807, major vid flottans mekan. kår, intend. vid elektr. telegrafverket, d. 75 Sthm. Medverkade vid anläggningen af Sveriges 1:sta telegraflinje, mel. Sthm och Uppsala (53), nedläggandet af undervattenskabeln mel. Skåne o. Själland (54).
Fahrenheit, Gabr. Dan., ty. fysik., f. 1686 Danzig, d. 1736, uppfann en efter honom benämnd termometer (se d. o.).
faia'ker, l. feaker, gr., enligt
