Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/269

Den här sidan har inte korrekturlästs

favorābel, fr., gynnsam, bevågen; fördelaktig.

favorisēra, fr., gynna.

favorīt, fr., gunstling, älskling, älskarinna.

Favre (favr), 1) Jules Cl. Gabr., fr. statsm., f. 1809 Lyon, 35 advokat i Paris, 48 demokr. medl. af nationalförs., 58 invald i lagstift. kåren, Napol:s motståndare, emot kriget m. Tyskld, 70 medl. af republ. reg. o. utr.-min., afträdde 71, sed. han undertecknat fred m. Tyskld, d. 81. Utmärkt talare. Förf. — 2) Louis, schweizisk ingenjör, f. 1813 Chêne-Bourg (nära Genève), S:t Gotthardstunnelns byggare, d. i densma 79.

favör, fr., gunst, ynnest; ynnestbevis.

Faxaholm l. Faxahus, i forntid, ett slott i närhet, af nuv. st. Söderhamn, förstördt af Engelbrekt 1434.

Faxe, 1) Vilh., teol., f. 1767 Kvistofta, 09 prof., 11 bisk. i Lunds stift, d. där 54. Skr.: Lunds stifts prästmötes-handl. (95, 99), Matrikel öfv. Lunds stifts presterskap (98). Tycho Brahes Stjerneborg o. Uranienborg på ön Hven (24) m. m., dessutom disp., predikn., tal o. s. v. — Hans syssling 2) Arvid Gust., ämbetsm., jur., f. 1799, statsr. 44, 56/70 landsh. i Jönköp., 1., d. 82. Utg. tills. m. J. H. Backman Sammanfattn. af nu gäll. allm. stadgar ang. skiftesverket i riket, Lagkommissionens försl. t. Sveriges lag af år 1734.

Fay (fä), Theod. Sedgwick, nord-amer. dipl., skald, f. 1807, 53/60 min.-resid. i Bern. Skr.: Dreams a. reveries of a quiet man (32), roman. m. m.

Fayāl, en af Azor. öarna, 178 kv.-km. 6,734 inv. Mycket fruktbar. Hst. Horta.

Fayûm, oas o. prov. i mellersta Egypten. 1,277 kv.km., öfv. 371,000 inv. Hufvudort: Medinet el- F.

fazen'da (fass-), port., landtgods.

Fazogl', Fasokl, nubiskt ländsk, v. Blå Nilen, ½ mill. inv. Under Egyptens öfverhögh.

f dur, tonart, s. har ♭ för h.

fe, fr., ett, is. i keltiska sagor förekommande, med älfvorna besläktadt o. m. öfvernaturl. krafter begåfvadt, ondt l. godt kvinnligt väsen; skyddsgudinna, häxa.

fea'ker, se fajaker.

Fearnley (fö'rnli), Tom., nor. landsk.-mål., f. 1802 Fredrikshald, d. 42 München.

feber, lat., läk., sjukdomstillstånd, vanl. yttrande sig i hög kroppsvärme, ökad ämnesomsättning o. hastig puls samt ofta börjande m. frossa. Feber är aldrig en själfständig sjukdom, utan blott ett sjukdomssymtom. Man skiljer mel. kontinuerande (med ungefär lika temperatur und. sjukdomsförloppet), remitterande (minskad temperatur om morgnarna, stegrad mot aftnarna) o. intermitterande f. (m. feberfria mellantider, ½ till 2 dagar). Orsaker: ruttnande ämnens upptagande i blodet, varförgiftn. (pyemi), bakterier, antingen gm sår l. på annat, okändt sätt inkomma i blodmassan, gm förruttnande ämnen från sår åstadkommen inflammatorisk feber (sårfeber) o. s. v. Behandl.: kroppens afkylande medels kallt vatten (dock end. efter läkares föreskrift) o. gm feberstillande medel (kinin, digitalis, salpeter etc).

febergummiträdet, se Eucalyptus.

februari, lat., årets 2:a månad, Göjemånad (se d. o.) -revolutionen, revolutionen i Paris 22-24/2 1848, hvarigenom Ludv. Fil. störtades o. d. 2:a franska republ. infördes.

Fécamp (-kang;), fr. st. v. floden F:s utlopp i Kanalen. 15,381 inv. Hamn.

Fecht, Petrus, sekreter. hos kon. Johan III. F. är förf. dels t. den 1575 antagna »ordinantian» l. tillägget t. 1572 års kyrkoordn., dels t. 1576 års liturgi, den s. k. »Röda