boken». Drunknade sistn. år nära Bornholm.
fecit, (abbr. fec.) lat. (på konstverk) »har gjort det».
federalis'ter, lat., und. nordamer. inbördeskriget namn på anhängarne af unionen; mots. konfedererade l. förfäktarne af ett sydstatsförbund o. de särsk. staternas suveränitet. Und. fr. revolutionen 1792/93 namn på girondisterna i mots. t. »bergpartiet». I Tyskld o. Österr. anhäng. af de ensk. staternas, is. kronländernas, själfstyrelse i mots. t. en centralförvaltn.
federation, lat., 1) förbund, statsförbund; 2) förening f. befordr. af allm. sedlighet, särsk. f. bekämp. af prostitutionen; en sdn f. stiftades i Engld 1875 o. i Sverige 1878. Federerade, förbundna.
Fēdi, Pio, it. bildh., f. 1815 Viterbo, d. 92 i Florens.
féerī, fr., teaterstycke, i likt dekorationer o. öfverrask. förvandlingar utgöra hufvudsaken.
fehmdomstolar (ty. Femgerichte), under medelt., is. 14:e o. 15:e årh., inflytelserika brottmålsdomstolar i Tyskld, framför allt Westfalen, för åstadkom. af allm. landsfred. Bland medl., »vetande» kallade, valdes domarne o. de, s. skulle verkställa domstolens beslut. Ordet fördes af en »frigrefve«. F. stodo under uppsikt af en »stolherre», i Westfalen ärkebisk. af Köln, men kejs. var öfverste stolherre. Vid rättegångsförhandlingarna, s. ägde rum på aflägsna ställen o. und. bar himmel, tillämpades gammal ty. rätt.
Fehr, Fredr. Aug., teol., förf., f. 1849, past. prim. i Sthm 84, d. 95. Skr.: Barnens bibel (74/75), Evighetsblommor (81), Dokt. M. Luther, en minnesbild (83), predikningar m. m. — Hans bror 2) Isak Nikol., litteraturhist., förf., f. 1850, sed. 85 lektor i Strängnäs. Skr.: Studier i frihetstidens vitterh. (83) m. m.
Fehrbellin, st. i Brandenburg, 1,602 inv. Slag 18/6 1675.
Feidias (fej'-), lat. Phidias, forntidens berömdaste bildh., f. i Athen omkr. 500 f. K., d. där 432 Zeus' o. Pallas Athenes bildstoder.
Feilitzen, 1) Karl Fredr. Joh. v., förf., f. 1802 Östergötl., d. 75 Sthm. Grund, artisternas o. litteratörernas pensionsförening (47). — Hans bror 2) Aug. Gust. Reinh. v., sjöofficer, f. 1815 Östergötl., 76 kontreamiral, 77 ordf. i Marinförvaltn. o. chef f. dess militärafd., d. 98. F. har konstr. flere af flottans kanoner samt d. 1:a i Sverige antagna bakladdningsgevär. — Brodern 3) Otto Teod. Fab. v., ämbetsm., skriftst., f. 1820 Östergötl., 74 arkivarie i Riksarkiv., d. 89 Sthm. Skr. en serie folkskr., noveller (flere öfvers. på ty., dan. o. finska), tidningsuppsatser m. m., har äfven utg. Kyrkoordningar o. förslag därtill före 1686 (71/81), 2 bd. — Hans brorson 4) Ol. Otto Urb. v., militär, skriftst., f. 1834. Skr. Ibsen o. äktenskapsfrågan (82; i »Tidens frågor»), artiklar i tidskr. m. m. — Dennes broder 5) Karl Henr. Jobst v., främjare af mosskulturen, f. 40 i Östergötld, stiftare af mosskulturföreningen, d. 01 Enköping.
feinschmecker, (fajn-'), ty., finsmakare, läckergom.
feinte, (fängt), fäkt., fint.
Feith, Rhijnvis, holl. skald, f. 1753, d. 24 Leijden. Skr. i den känslosamma stilen.
fekālier, lat. = exkrement (se d. o.).
felb, se fälb.
Feldberg, 1) högsta toppen på Schwarzwald, 1,494 m. h., 2) Grosser F., bergtopp på Taunus, 881 m. h.
Feldkirch, st. i Voralberg, 4,016 inv. Slott; slag 22—23/3 1799.
Félegyháza (felädjhasa), ung. st. i komit. Pest-Pilis-Solt. 33,081 inv.
felicitāra, lat., lyckönska.
Felin'ski, Alois, polsk skald, f. 1771, d. 20 ss. direkt, f. gymn. i
