den s. k. saliska lagen o. införde den kastil. successionsordn., hvarigm tronföljd, blef ärftl. äfv. på kvinnolinjen, d. 33.
Ferdinand I, kon. af Bulgarien, f. 1861 Wien, son till prins August af Sachs.-Coburg, 87 vald till furste af Bulgarien, 08 förklarad s. kon. af det oafhängiga B.
Fère (fär), La F., befäst st. i Frankr., v. Oise. 4,982 inv. Arsenal, den äldsta militärskola i Frankr. Intaget af preuss. 27/11 1870.
Fereky'des, en af Grekl. »7 vise», filos., f. på ön Syros i 6:e årh. f. K. Skr. d. äldsta teogoni på prosa.
fērier, lat., fridagar; mellantid mel. lästerminerna vid ett läroverk.
Ferla, se Färla.
fermān, pers., hvarje från sultanen utgången befalln., bref, fullmakt.
fermāt, it., tonk., uthållning af en not utöfver dess valör; angifves gm tecknet .
ferment', kem., organ, ämnen, åstadkommande jäsn. l. förruttnelse. Jfr jäsning, -ation, jäsning.
Fernan Caballero, pseud., se Böhl v. Faber.
Fernandez y Gonzālez, Manuel, sp. dram. o. romanförf., f. 1830 Sevilla, d. 88 i Madrid. Skr. dram. El Cid m. fl., rom. Martin Gil, La virgen de la Palma.
Fernando Po (Puerto de Isabel), sp. ö i Guineaviken, 1,998 kv.km. 20,742 inv. 1778 sp.
fernissa, tekn., vätska, bild. ett i vatten olösl., i luften hastigt torkande, glänsande öfverdrag; erhålles gm hartsers lösn. i sprit, träsprit, terpentin- l. linolja, eter, bensin, fotogen o. s. v.
feroce (feråtje), it., tonk., vildt.
ferocitēt, fr., vildhet, obändighet.
Ferrēra, 1) it. prov. i Emilia, 2,621 kv.km., 279,069 inv., ford. själfst. hertigd., 1860 införlifvadt i kon.-riket Italien; 2) hst. i sma prov. v. en arm af Po, 87,648 inv. Ärkeb., univ., ford. hertigl. residens.
Ferrāri, Paolo, it. dram., f. 1820 Modena, 59 prof. i hist. i Milano, d. 89. Skr.: La donna e lo scettico, Il suicidio m. m. (flere uppförda i Sthm).
Ferreira (-ej'-), Antonio, port. skald, f. 1528, d. 69. Skr. sonetter, oden, elegier, utmärkta f. sin fina stil, m. m.
Ferrières (-riär), fr. by nära Lagny, 961 inv. Slott, tillhör baron Rothschild, preuss. kon. Vilhelms högkvarter 19/9—5/10 1870. Underhandl. mel. Bismarck o. Favre sept. s. å.
Ferr'o (sp. Hierro), den sydvästligaste af Kanarieöarna, 275 kv.km.. 6,508 inv. Öfver F. drogo fransm. 1634 d. 1:a meridianen. Hufvudort: Valverde.
Ferrōl, sp. befäst st. i prov. Coruña, vid en vik af Atlanten, 25,281 inv. Krigshamn.
ferrotypī, fotografi på svartlackerad järnplåt.
ferr'um, lat., järn.
Ferry (ferrī), Jul. Franç. Cam., fr. statsm., f. 1832 St. Dié, 70 medl. af republ. reg., 79 undervisningsmin., 80/81 o. 83/85 kons.-pres., 93 presid. i senaten, d. s. å.
Fersen v., sv. adl., egentl. fr. Skottld härstamm., men fr. Estld t. Sverige inflyttad ätt, 1674 upph. i friherrl. o. 1712 i grefl. stånd. Ätten utdog i Sverige på svärdssidan 1839 o. på kvinnolinjen 1879. Bland dess mest framst. medl. märkas: 1) Otto Vilh. v., krigare, f. i Reval 1623, deltog i dan. krig. 43/45, 30-år. kr., Karl X:s pol. o. dan. krig, 74 frih., 91 gen.-guv. i Ingermanland o. Keksholms l., 93 fältmarsk., d. 03. — 2) Fab. v., krigare, f. 1626 Reval, i dan. krig. 57/58, gen.-maj. 58, gen.-löjtn. 68, 74 gen. o. frih., 75 gen.-fältmarsk., 76 guv. öfv. Skåne, Halland o. Blek., d. 77 Malmö. — 3) Hans v., grefve, krigare, f. 1683 Reval, sårad v. Klissov 1702, 19 gen.-major, 20 gen.-löjtnant, 31 pres. i Svea hofr., d. 36. Dennes änka stiftade
