Fonsēca, Deodoro da, Brasiliens förent. staters 1:e pres., f. 1827 Alagoas, störtade 89 kejs. Pedro II, trädde som pres. i spetsen för republ., afgick 91, d. 92 Rio de Janeiro.
fontaine (fångtän), fr., se fontän.
Fontainebleau (fångtäneblå), fr. st. nära Seine, 14,160 inv. Slott. Sv. drottn. Kristina lät där 1657 afrätta Monaldeschi; där underteckn. äfven Napoleon I sin tronafsägelse 4/4 1814.
Fontāne, Theod., ty. förf., f. 1819 Neuruppin, d. 98. Skr.: Gedichte, Balladen, Der Krieg gegen Frankreich (73/76), 2 bd, m. m.
fontanell', lat., anat., namn på de sex rutformiga luckorna, lika finnas i hufvudskålen hos späda barn; kir., ett på huden med konst anbragt afledningssår, som medels en ärt l. annan främmande kropp hålles öppet.
fontang', fr., ett slags hög hårklädsel af spetsar o. flor.
Fontanges (fångtangsch'), Marie Angél. de Scoraille de Rousille, hertiginna af, f. 1661, d. 81. En af Ludvig XIV:s älskarinnor.
Fontenoy (fångtnåa'), 1) by i Frankrike, i depart. Yonne, slag 25/6 841; 2) belg. by vid Schelde, slag 11/5 1745.
fontän, fr., springbrunn, vattenkonst.
foot (futt), eng. längdmått = 0,305 m.
Foote (futt), Samuel, eng. skådesp. o. dram. förf., f. omkr. 1721 Cornwall, d. 77 Dover. Skr.: The mayor of Garrat (63) m. m.
Forbach, st. i ty. Lothringen, 8,208 inv. Fabr. Slag 4/8 1870.
Forbes (fårbs), 1) John, skotte af presbyt. trosbekän., känd för den disp., s. Karl IX 1609 lät anställa mel. honom o. några sv. teologer, samt sina öfverläggn. med Joh. Messenius s. å. om en »förening» mel. luth. o. reform, bekännelsen. F. lämnade Sverige 1610; hans sen. öden okända. — 2) Archibald F., eng. journalist, f. 1838 Elgin, krigskorrespond. för »Daily News», d. 00 London. Äfv. förf.
force (fårs), fr., kraft, eftertryck; f. des choses (-dä schås), omständighetern. tvång; f. majeure (-maschör), högre makt, tvingande nöd; par f., med våld.
fōrceps, lat., förlossningstång.
forcēra, fr., tvinga, tilltvinga sig något; påskynda.
Forckenbeck, Max v., ty. statsm., f. 1821 Münster, 73 öfv.-borgmästare i Breslau o. 78 i Berlin. F. var 80 en af grund, af det nat.-liber. partiet samt af den liberala föreningen (secessionisterna). Död 92 Berlin.
foreign office (forr'en åff'is), eng., utrikesministeriet i London.
forell, ikt., en i (särdeles mindre) sjöar o. vattendrag förekommande form af bäcklaxen, Salmo eriox, ehuru äfven ungar af blanklaxen, Salmo salar, där o. hvar gå under samma benämning. Färgen är mycket föränderlig, m. röda l. svarta, obetydliga l. inga fläckar.
Forey (fåra), Élie Fréd., fr. marsk., f. 1804 Paris, understödde Napoleon III v. statsstrecket 51; deltog i Krimkrig. samt it. fälttåget 59, öfverbefälh. för exped.-kåren till Mexico 62/63, marsk. sistn. år, d. själssjuk 72 Paris.
Fōrfar, grefsk. i mel. Skottland, 2,306 kv.km., 284,078 inv. Hst. F., 12,882 inv.
forfeit (fårfet), eng., pant, plikt; kappl., böter för underlåtenhet att låta anmäld häst deltaga i kapplöpn.
Forkel, Johann Nik., ty. mus.-hist., f. 1749 Meeder, d. 18 Göttingen. Skr.: Allgem. Geschichte der Musik (88/01) m. m.
For'kys, gr. myt., hafsgud, son af Pontos o. fader till grajerna o. gorgonerna samt Toosa, Polyfems moder.
Forlī, it. st. vid fl. Montone, 43,708 inv. Bisk., silkesspinnerier.
form, lat., skapnad, gestalt; urhålkning, hvari ngt gjutes, klots,
