France (frangs), Jac. Anatole (eg. Thibault), fr. förf., f. 1844 Paris, 96 ledam. af fr. akad. En af Frankrikes bästa förmågor på kritikens o. romanens områden.
Francesca da Rīmini (-tjes'ka-), omkr. 1275 förmäld med Malatesta da R., af hkn hon för sitt brottsliga förhållande till sin broder Paolo dödades (13:e årh.). Hennes hist. har blifvit förevigad i Dantes »Divina commedia» (Inferno) samt dramatiskt behandlad af Silvio Pellico o. Paul Heyse.
Franche-Comté (fransch-kångté), forna grefsk. Burgund o. en af Frankrikes gamla provinser, öfver 15,000 kv.km., nu depart. Doubs, Jura o. Haute-Saône. Hst. Besançon.
Francia (fran'tjia), 1) Francesco, egentl. Raibolini, it. mål., f. omkr. 1450 Bologna, d. där 17. — 2) José Gaspar Tomas Rodriguez da, diktator i Paraguay, f. 1763 Assuncion (Parag.), 14 diktator på 3 år, 17 på lifstid. Und. hans tid skräckreger.; d. 40.
Franciscus, d. hel., se Frans af Assisi.
franciskāner, gråbröder l. predikaremunkar, äfven minoriter (d. v. s. ringare bröder) kallad tiggareorden, stift. af Frans af Assisi 1208 o. af påfven Honorius III forml. stadfäst 1223. Ordens mål var att gm fattigvård, predikan o. mission verka på de stora massorna, o. f. hade därför stort insteg hos själfva folket. Dräkten bestod af grå, sedermera brun kåpa med rep om lifvet. Orden vann redan tidigt stor utbredn. i Sverige o. hade här många kloster.
Francke, Aug. Herm., ty. filantrop o. pedagog, f. 1663 Lübeck, grund. 98 ss. prof. i Halle d. stora barnhuset där, d. 27.
franc-maçonnerie (frang-masånnerī), fr., frimureri.
franco, se franko.
francs-tireurs (frangtirör), fr., frivilliga skyttar und. fr.-ty. kriget 1870/71.
Frangula, se Rhamnus.
Franken, sed. 9:e årh. ty. hertigdöme, urspr. omfattande Rhens, Mains, Neckars o. Fuldas flodområden samt en liten sträcka af vänstra Rhenstranden o. ben. efter den germ. folkstam., franker, s. i slutet af 5:e årh. invandrat dit. F. blef längre fram i tiden deladt i Väst-f., sedermera kalladt Pfalz, o. Öst-f., hkt 1512 blef en egen krets i ty. riket, d. frankiska kretsen, o. num. utgör Baierns 3 s. k. frank-kretsar.
Frankenberg, 1) st. i kon.-rik. Sachsen, 12,726 inv.; 2) st. i Hessen-Nassau, 2,946 inv. Koppar- o. silfververk.
Frankenhausen, st. i furstendömet Schwarzburg-Rudolstadt, 6,374 inv. Slott, badort, saltverk. Slag 15/5 1525.
Frankenstein, st. i Schlesien, 7,890 inv. Spannmålshand.
Frankenthal, st. i Rhenpfalz, vid Isenach, 16,899 inv.
Frankenwald, bergsträcka mel. Fichtelgebirge o. Thüringerwald. Medelh. 600/700 m.
franker, 1) german. folkstam, s. i 3:e årh. uppträdde vid nedre Rhen. F. delades i ripuariska f. vid mel. o. saliska f. vid nedre Rhen; de senare framträngde i 5:e årh. gm Hennegau o. Artois ända till fl. Somme o. grundade det frankiska riket, hkt under merovingerna eröfrade en stor del af Franrike o. sedan gm burgundernas, thüringarnes o. Baierns besegrande vann ännu större utsträckning samt under Karl d. st. blef kejsarrike. Gm fördraget i Verdun 843 blef detta rike för alltid deladt. 2) I orienten vanl. ben. på europeiska kristna.
frankēra, på förhand l. medelst frimärke betala postafgift.
Frankfurt am Main, stad i preuss. reg.-området Wiesbaden, 363,000 inv. Betydlig handel. Storartade
