byggnader: domkyrkan, S:t Paulskyrk., rådhus, (»der Römer»), Turn-Taxiska palatset m. fl., stort bibliotek, Goethes och Schillers statyer, Gutenbergs monum., zool. trädgård, promenadplats., parker.
Frankfurt an der Oder, reger.-område i Brandenburg, 1,202,000 kv.km., 64,304 inv. Hst. F. Välbyggd, till 1811 univ.
Frankiska Jura, bergsplatå i Baiern, mel. Donau o. Main, f. sin skönhet äfven benämndt Frankiska Schweiz.
Frank'lin, Benj., nordamerik. statsm., f. 1706 nära Boston, boktryckare, 62 gen.-postmästare, ifrigt verksam för oafhängighetsförkl. 76, s. å. på heml. beskickning till Paris, 78/85 sändeb. där, därefter t. 88 guv. i Pennsylvanien, d. 90 Philadelphia. Uppf. åskledaren m. m.; moralist, en bland grundl. af Nord-Amer.s frihet. Skr.: Autobiography (öfvers. på de flesta europ. språk) m. m.
Frank'lin, Sir John, eng. amiral o. upptäcktsres., f. 1786 Spilsby (Lincolnshire), deltog i slaget v. Trafalgar 05, 18/22 på arktiska upptäcktsresor, 36/43 guv. öfver Tasmanien, begaf sig 45 på en ny nordpolsfärd, under hkn han 11/6 47 omkom. Talrika expeditioner utsändes för F:s eftersökande, men först 59 kunde full visshet om F:s o. hans följeslagares sorgliga öde erhållas.
franko, it., afgift, s. betalas, då bref l. paket aflämnas till postbefordran. Jfr porto.
Frankrike, La France (République Française), europeisk republik, 536,464 kv.km., 39,2 mill. inv. Gränser: i n. Eng. kanalen, Pas de Calais o. Belgien, (Ardennerna), i ö. Tyskland (Vogeserna), Schweiz (Jura) och Italien (Alperna), i s. Medelhaf. o. Spanien (Pyrenéerna), i v. Atlanten. Berg: Pyrenéerna, Cevennerna, Forez, Côte d'Or, Vogeserna, Alperna, Jura, Ardennerna m. fl. Toppar: Pic du Midi, Mte Perdu, Puy de Dome, M. Dore, Cantal, Mte Viso, M. Cenis, M. Blanc. Floder: 4 hufvudström.: Garonne (med Ariége, Tarn, Lot o. Dordogne t. h.); Loire (m. Allier, Cher, Indre, Vienne t. v.) båda utfall. i Atlanten; Seine (med Aube, Marne t h.), utlöp. i Engelska kanalen; Rhône (med Ain o. Saône t. h., Isère o. Durance t. v.) i Medelhafvet; dessutom talrika kustflod. Kanaler: Canal du Midi, C. de Centre m. fl. Öar: Alderney, Guernsey, Jersey, Belle Isle, Isle de Ré, Oléron, Hyères, Corsica. Inv.: fransmän, bretoner, basker, italienare, tyskar, flamländare. Klimat: tempereradt o. sundt. Prod.: siden, hattar, handskar, smycken, modesaker, möbler, parfymer, vin, ost, sardiner, väfnader, maskiner, konstföremål. Hst. Paris. Andra st.: Lyon, Marseille, Bordeaux, Lille, Toulouse, Nantes, St. Etienne, Rouen, Havre, Reims, Roubais, Nancy, Brest, Amiens, Angers' Toulon, Nîmes, Limoges, Rennes, Nizza, Orléans, Montpellier, Tours, Dijon (alla öfv. 50,000 inv.). Polit. indeln. i 87 depart. Religionen rom.-kat., statsförf. republikansk. President: Armand Fallières (sed. 06). Inkomster (1904): 2,828,53 mill. fr. Utgifter (1909) 3,834 mill. fr.; Statsskuld: (1909) 30,348 mill. fr. J. (1909) 47,283 mill. fr. T. = 168,710 km. Telef. = 166,839 apparater, 239 mill. samtal. Armé: i fredstid 600,986 man, i krig omkr. 4,372,000. Flottan: 534 krigsfartyg, däraf 62 pansarfartyg o. 296 ångare. — Utomeurop. besittningar: i Afrika: Algeriet (se d. o.), Senegambien, Obock, Réunion, Mayotte, Nossi-Bé, S:te Marie; i Asien: besittn. i Indien o. Kokin-Kina; i Amerika: Guyana, Martinique, St. Pierre o. Miquelon; i Oceanien: N. Kaledonien o. underl., Tahiti o. underl. Skyddsstater: Anam o.
