ortnamn (68), Om sv. allmogemålet i Nyland (75) m. m.
Freudenstadt (fröjd-), stad i Württemberg, vid Murg, 7,894 inv.
Freund (fröjnd), 1) Herm. Ernst, dan. bildh., f. 1786 nära Bremen, d. 40. Ragnaröksfrisen å Kristiansborgs slott. — Hans brorson 2) Geo Krist., bildh., f. 1821 Altona, 54/60 i Rom. Badande ung flicka, Modersglädje m. m.
Frey, en i Uppsala 1841/50 utg. tidskrift. Hufvudredaktörer voro F. G. Afzelius, K. E. Zedritz, K. F. Bergstedt.
Freycinet (fressine'), Charles Louis de Saulses de, fr. statsman, f. 1828 Foix, till en början grufingen., organiserade 70 tills. med Gambetta de nya arméerna, min. 77, 79/80 o. 82 min.-pres., 85 utr.-min., 98,99 krigs-min. F. är den fr. härens skapare. Skr.: La guerre en province pendant la siége de Paris (71) m. m.
Freytag, Gust., ty. romanförf., f. 1816 Kreuzburg, sedan 79 i Wiesbaden, d. där 97. Skr.: Soll und Haben (64), Die verlorene Handschrift (64), Die Ahnen (74; liks. de två föreg. öfvers. på sv.), flere dramer m. m.
fria församlingar, relig. samfund, s. skilt sig från statskyrkan och dess trosläror samt konstituerat sig själfständigt. Den första bildades 1841 i Magdeburg, is. gm Uhlich. Föra sedan 49 ett tynande lif.
fria konster = sköna konster.
fria städer, sådana st. i Tyskland, s. efter 1815 bibehållit sin egen författn.: Hamburg, Bremen, Lübeck (till 1866 äfven Frankf. am Main).
Friaul, ford. eget hertigd. i n. Italien, omfattande grefskap. Görz o. Gradiska, ven et. provinsen Udine o. områd. Idria i Krain, 4,683 kvk.m. Inv. furlaner, till större delen italienare. Urspr. longobard. hertigd., af Karl den store upphöjdt till markgrefsk.; kom 1420 t. Venezia, 1797 t. Österrike, 1805 t. Italien, 1814 åter t. Österrike och slutligen 1866 t. Italien.
Fribourg (fribōr), se Freiburg l).
Fribyggareorden, lit.-pedag. sällsk., stift. i Sthm 1787.
fribytare = flibustier (se d. o.).
Fridhem, på Gottland, s. om Visby vackert belägen villa, ägdes af prinsessan Eugenia, som testamenterade den till sin brorson prins Bernadotte.
Frieberg (fri-), Frans Alfred, musikdirekt., f. 1822 Appuna (Östergötland). Komp. Ljungby horn, kvartetter m. m.
Friedberg (frid-), 1) st. i Baiern, vid Ach, 3,009 inv. Slott. Slag 24/8 1796. 2) F. in der Wetterau, st. i Ober-Hessen, 8,852 inv. Slag 10/7 1796.
Friedland (frid-), 1) st. i Böhmen vid Wittigbach, omkr. 6,441 inv.; hist. märkvärd. slott. Fordom hufvudort för hertigd. F., Wallensteins besittn.; 2) st. i Öst.-Preussen v. Alle, 2,824 inv. Slag 14/7 1807; 3) st. i Schlesien, 14,771 inv. I närheten badorten Görbersdorf.
Friedrich, se Fredrik.
Friedrich (frid-), Joh., kat. teol., f. 1836 Ober-Franken, sed. 65 prof. i München, gam.-kat. ledare, 71 tills, med Döllinger bannlyst af påfven för sitt förnekande af dennes ofelbarhet. Förf.
friedrichsdor (frid-), till 1874 gäll. preuss. guldmynt = 16,83 mark = omkr. 15 kr.
Friedrichshafen (frid-), kurort i Sachsen-Meiningen. 5,400 inv. Därifrån F.-bittervatten, ett i Tyskland ber. mineralvatten.
Friedrichsort (frid-), fästning i Slesvig-Holstein; ett af de förnämsta skydden för Kiels krigshamn.
Fries (tris), 1) Elias Magnus, näst Linné Sveriges ryktbaraste bot., f. 1794 Femsjö, 34 prof. i prakt, ekon. o. 51 i i bot. i Uppsala, emeritus 59, d. 78 där.
