o. tillika en bland de högsta i världen är f. på Ölands södra udde, 41,6 m.; de märkligaste o. dyraste sv. f. äro Vinga, Kullen o. Paternoster.
Fyrisvall, se Föresvallarna.
Fyrisån, vattendrag i Uppland, 80 km, l.; rinner gm Uppsala, hvarifrån hon är segelbar till sitt utlopp i Mälaren.
fyrk, den norm, efter hvilken kommunalutskylder på landet utgöras; ford. ett silfvermynt. -tal, det antal fyrkar, s. påföres hvar o. en till en landskommun skattskyldig.
fyrkant, kr., en infanteritrupps slutna uppställning i kvadratisk l. rektangulär form med front åt alla håll; anv. is. förr f. att möta kavallerianfall.
fyrskepp, sjö., flytande fyrinrättning l. fartyg med vanligen i masterna anbragta lysapparater.
fyrverk|arkonst, pyroteknik, konsten att förfärdiga o. afbränna -eri, s. delas i krigs-f., signalraketer o. färgade signaler, lust-f., olika slags raketer, solar, svärmare, bengaliska eldar m. m.
fysharmonika, ett slags harmonium (se d. o.).
fysīk, gr., den del af naturläran, s. sysselsätter sig med de fenomen, hka icke åstadkomma någon förändring af kropparnas inre smnsättning, delas i allm. f. med mekanik, akustik, optik, värmelära samt magnetism o. elektricitet. F. begagnar sig af iakttagelser o. försök samt af matematik för att uppställa o. bevisa de lagar, enligt lika fenomenen uppkomma. Under forn- o. medeltiden fick f. i följd af dåtidens bristande kunskaper i matematik o. uraktlåtenhet att anställa försök ej någon utveckling, utan Galilei var den 1:e, som i egentl. mening slog in på försökens väg, o. honom följde under 17:e årh. Kepler, Torricelli, Pascal, Guericke, Mariotte, Huyghens, Newton m. fl. Den senare upptäckte allmänna gravitationen, hkn han bevisade verka på hela solsystemet. Under 18:e årh. utvecklades is. elektricitetsläran gm Gray, Dufay, Kleist o. Franklin samt gm Galvanis o. Voltas upptäckter. Under första årtiond. af 19:e årh. utbildades gm Young, Fresnel o. Cauchy läran om ljusets vågrörelse o. ledde t. seger öfver Newtons emissionsteori. Bland andra epokgörande upptäckter und. 19:e årh. må nämnas: Örsteds af elektromagnetismen o. Seebecks, Ampères o. Faradays inom densma, Gauss' o. Morses af elektriska telegrafen, Niepces o. Daguerres af fotografien, Fraunhofers, Ångströms, Kirchhoffs o. Dunsens af spektralanalysen, Helmholtz' o. Clausius' af mekan. värmeteorien, Röntgens af X-strålarna m. fl.
fysikālisk, hvad s. angår naturläran; i inskr. bem. hvad s. angår fysiken.
fysiker, person kunnig i fysik l. s. sysselsätter sig med studiet däraf.
fysio|gnomī, se fysionomi. -gnomīk, gr., konsten att efter en mskas ansiktsbildning o. anletsdrag sluta till hennes sinnesart o. karaktär, is. af Lavater utbildad o. bragt på modet. -gnosī, gr., = naturkännedom. -grafī, gr., = naturbeskrivning.
fysiokrāter, anhängare af fysiokratiska systemet, det egentl. af Quesnay grund. statsekon. syst., enl. hkt jordbruket är icke allenast källan till all nationalrikedom, utan äfven ett oundgängligt villkor för en blomstrande handel o. industri samt grundvalen för hvarje annat slags kultur.
fysiologī, gr., läran om lifsförloppen inom djur- o. växtkroppars organ, d. v. s. den lefv. naturens fysik o. kemi, utforskar de regelbundna förändringarna uti kroppens kemiska beståndsdelar o. de inom densma verk. krafterna.
