Djur-f. delas i nutritionens, ämnesomsättningens, blodets, blodcirkulationens, sinnesorganens, nervsystemets, andningens, hudutdunstningens, urinafsöndringens o. muskelverksamhetens f.; växt-f. sysselsätter sig med växternas utveckling, ämnesomsättning och rörelse.
fysionomī, gr., en lefvande varelses yttre kännetecknande drag, is. ansiktsbildn., ansiktsuttryck.
fysioterapī, gr., eg. »naturläkekonst», läkekonst, s. begagnar sig af naturliga hjälpmedel, ss. luft, vatten, elektricitet, röntgenstrålar.
fysisk, hvad som angår den kroppsliga naturen; naturlig, sinnlig.
fyto|fāg, gr., växtätare. -geografī, växtgeografi. -gnosī, växtkännedom. -grafī, växtbeskrifning. -kemī, växtkemi. -līter, försten. växter. -logī, läran om växterna, botanik. -nomī, läran om växternas lifsfunktioner. -patologī, läran om växternas sjukdomar. -tomī, växtanatomi. -zoer, växtdjur.
fz, förk. för forzando (se d. o.).
Fåborg (Faaborg), dan. st. på Fyen vid en vik af Lilla Belt, 4,218 inv. Fabr., skeppsvarf.
fåglar (Aves), 2:a klassen af ryggradsdjur., ha rödt, varmt blod, dubbelt blodomlopp, skarpt hörsel- och synsinne, ihålig benbyggnad, s. står i förening med andra luftrum i kroppen, fjäderbeklädnad; lägga ägg; främre extremiteterna ombildade till vingar; inemot 10,000 arter, däraf omkr. 500 europ,, hvaribland 250 skandinaviska. Ordningar: sparf-f., partåiga f., skärr-f., rof-f., duf-f., höns-f., struts-f., vadare, and-f., årfotade f., långvingade f. o. gumpfotade f. Delas äfven i stann-, stryk-, sträck- o. flytt-f.
Fåhræus, 1) Ol. Imman., naturforsk., ämbetsm., f. 1796 Slite (Gottland), 40 statsr., adl. 42, 47/64 landshöfd. i Göteborgs o. Bohus l., d. 84. Skr.: Insecta Caffrariæ (48/57; tills. m. Boheman), Skildringar ur det offentliga lifvet (80) m. m. — Hans tvillingbror 2) Johan Fredr., ämbetsman, 36 kanslidepart.-chef i generaltullstyr., 47/56 statsr., sistn. år gen.-tulldirekt., 57 adl., d. 65 Sthm. — Dennes son 3) Fredr. Edv., statist., f. 1828 Sthm, d. 67 ss. sekret, i statist, centralbyrån. Skr.: Administr. o. statist. handbok (44: 4:e uppl. utgifv. af K. Sidenbladh 69), Stamtafla öfver skandin. nordens konungahus (66) m. m., redig. Sv. statskalender 62/66. — 4) Olga Krist:a Aug:a, f. Björkegren 57, skådesp., vid dram. teat. 79/87, då hon ingick äktensk. med litt. K. W. Fåhræus. En utm. representant för det högre skådesp.
fåret, Ovis L., Pec'ora, har i spetsen hårbetäckt nos, skägglös haka, oftast ullbeklädd kropp, spetsiga klöfvar utan elastisk fotsula, trekantiga horn; framtill icke afsmalnande, nedtill med en djup grop försedda tårben, näsbenens öfre kontur bågböjd, vanligen kullrig panna. Tama f., O. aries L., m. svart, hvit l. brokig färg. Bland raser af tama f. må nämn. spanska l. merino-f., utmärkt för sin fina ull, det fr. detta härstammande elektoral-f. i Tyskland, southdowns-f. i England.
Fårö, ö norr om Gottland.
Fårösund, utmärkt hamn mellan Gottl. o. Fårön. Befästningar.
fåtölj', fr., länstol.
Fäderneslandet, 1) en af M. J. Crusenstolpe 1831/33 utg. officiös tidning; 2) en från 1852 först i Lund, sedan i Sthm utkommande radikal halfveckotidning.
Fädrelandet, dan. tidning, grundl. 1834.
fäktkonst, teorien för o. praktiska skickligheten i blanka vapens förande. Allt efter vapnen delas fäktn. i svärd-, värj-, sabel-, dolk-, bajonett-, lansfäktning.
fälb, it., ett slags på ena sidan
