Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/32

Den här sidan har korrekturlästs
55 [ANG–ANN]56
Angoraget–Anna


angora|get, getslag från staden Angora i M. Asien. -katt, storväxt katt m. lång svans.

Angostūra, st. i Venezuela vid Orinoco, 8,500 inv. Nu Ciudad Bolivar.

angosturabark, farm., barken af Gali'pea officinalis, träd vid Orinoco, anv. till beredning af a.-bitter.

Angoulême (-lǟm), fr. st. vid Charente, 37,650 inv.

Angoulême (-lǟm), Louis Ant., hert., Karl X:s af Frankr. son, f. 1775, förm. 99 med Ludvig XVI:s dotter (d. 51 Frohsdorf), förde 23 trupperna till Spanien, d. 44 Görz.

Angra Pequēna, (-ke-), vik på Afrikas kust. Det kringligg. landet und. tyska rikets protektorat 1884.

Angurvādel, Frithiofs svärd i »Frithiofs saga».

anhalt, ty., järnv., hållplats.

Anhalt, tyskt hertigd., 2,299 kv.km., 316,085 inv. Hst. Dessau.

anhydrīt, min., vattenfri gips; använd till skulpturarbeten.

Anicet-Bourgeois (anisē-burschåa), Aug., dram. förf., f. 1806 Paris, d. 71 Pau. 200 dram.

anilīn, C6 H5 NH2, förekommer i destill. prod. af indigo och stenkolstjära, erh. gm inverkan af salpetersyra på benzol. Färglös vätska, kokp. 180°, eg. v. 1,027, lösl. i alkal. o. eter. Använd. ren l. blandad m. toluidin (anilinolja) i stor skala till a.-färger. -färger. Den viktigaste är fuksin, hvaraf åter en mängd färger beredas. Fuksin framställes gm upphettn. af toluidin m. arseniksyra eller nitrobenzol, har grönakt. metallglans o. löser sig i vatten o. alkoh. m. karminröd färg. Gm behandl. af fuksin med alkalier afskiljes basen, ros-a., hvaraf gm upphettn. m. ren a. o. bensoesyra a-blått bildas; a.-klorhydrat upphettadt m. metylalkoh. ger ett violett färgämne: metylviolett-Gm upphettn. af dimetyl-a., bensaldehyd o. klorzink erhålles bittermandeloljegrönt. Dessutom ger a. gula, bruna o. svarta färgämnen. A. nyttjas i stor skala till färgn. af siden och glatta ylletyger.

anim|ālisk, lat., det s. har afseende på djurvärlden, -era, lat., lifva. -ositēt, lat., agg, förbittring.

A'nio, Aniēne, bifl. till Tiber t. v. 114 km. Vattenfall.

aniridī, gr., läk., felande regnbågshinna (i ögat).

anis, Pimpinella anīsum L., Umbelliferæ, 1-årig växt, östra Medelhafsländerna, fröna inneh. harts, socker, eterolja. Krydda, läkemedel, -ett', likör af anisolja m. m.

An'jalaförbundet, en 1788 mot Gustaf III bildad sammansvärjn., s. hade till syfte att skilja Finl. fr. Sverige.

Anjou, (angschû), ford. prov. i Frankrike omkr. Loire, 8,975 kv. km. 400,000 inv. Hst. var Angers.

Anjou (-schû), Lars Ant., bisk., teol., f. 1803, d. 85. Skr.: Sv. kyrkoreformat.:s hist. (50/51), Sv. kyrkans hist. (66).

anka, Anas boschas domes’tica L., tam simfågel, härstam. fr. gräsanden.

Ankarcrona, 1) Teod., amiral, f. 1687, d. 50 Sthm. — 2) Henr. Aug., bataljmål., f. 1831.

ankare, våtvarumått, i Sverige 15 kannor = 39,26 liter, i Danm. 38 ¾ potter = 37,43 lit.

Ankarsrum, järnbruk i Kalmar l.

Ankīses, Æneas’ fader.

An'klam, st. i Pommern vid Peene, 14,617 inv.

ankylōs, gr., läk., styfhet i en ledgång gm organ. förändr. af knotändar l. af kapseln.

anna, o. ind. mynt = 116 rupie = 10,8 öre.

Anna, d. hel., jungfr. Marias mor, dag 267.

Anna, sv. furstinnor. 1) A., dott. t. Gust. I o. drottn. Margareta, f. 1545, förm. m. pfalz-gr. Georg Joh., d. 10. — 2) A., dott. t. Joh. III o. drottn. Katarina, f. 1568, d. 25. — 3) A. af Österrike,