gedigen kallas en metall, s. ej är förenad med något annat ämne.
Gedrōsien, ländsk. i det forna Persien, ungef. nuv. Belutschistan.
Geefs (gefs), Willem, ber. belg. bildh., f. 1806 Antwerpen, d. 83 Brüssel. Rubensstoden i Antwerpen m. m.
Geffroy (scheffråa'), Mathieu Auguste, fr. hist.. f. 1820 Paris, sed. 76 direkt, f. École française de Rome. Stora förtjänster om Skandinaviens o. Frankrikes gemensamma hist. Skr.: Histoire des états scandinaves (51), Gustave III et la cour de France (67) m. m.
Gēfion, 1) nord. myt., en af åsynjorna; 2) en 1832 af N. O. Ahnfelt o. J. H. Thomander redig, veckotidning; utkom först i Lund, sedan i Malmö.
Gegerfelt, Herm. Geo. v., jurist, f. 1817 Göteborg, d. 82 ss. pres. i Göta hofrätt. Riksdagsm. i 1:a kammaren 66/79.
Gehenna, gr., en dal söder om Jerusalem, där barn offrades åt Moloch. Jfr helvete.
Geibel, Eman., ty. skald, f. 1815 Lübeck, d. där 84. Skr. dikter af fl. slag, dramer m. m.
Geiger, Abrah., jud. lärd, f. 1810 Frankfurt a. M., d. 74 ss. öfverrabbin i Berlin. Förf.
Geijer, 1) Erik Gustaf, hist., skald, filos., komp., f. 1783 Ransäter (Värmland), sedan 17 prof. i Uppsala, d. 47 Sthm. G. är ett af vårt lands största snillen; har ss. häfdatecknare, i hkt afs. han kan ställas i jämbredd med världens förnämste, skr. Svea rikes häfder (25), 1 bd, Svenska folkets hist. (32/36), 3 bd, m. m.; var s. skald en bland stiftarne af Götiska förbundet (1811), skr. s. å. de fosterl. o. anslående sångerna i Manhem, Vikingen, Den siste skalden m. fl.; hufvuddragen af G:s filos. åsikter återfinnas i Föreläsningar öfver menniskans hist. (utg. af S. Ribbing, 2:a uppl. 77). Bland G:s tonskapelser, s. vunnit högt anseende, må nämnas Kolargossen, Vikingen, kvartetter, Stilla skuggor, O, yngling, om du hjärta har o. s. v. — 2) Karl Reinh., filos., publ., f. 1849, 76 docent v. Upps. o. 80 v. Lunds univ., 82 redakt. för »Ny sv. tidskrift», 88 prof. i teor. filosofi i Uppsala. Skr.: Hegelianism och positivism (83: i Lunds univ. årsskrift) m. m.
Geijerstam, Gustaf af, novellförf., f. 1858, d. 09. Skr.: Gråkallt (82), Strömoln (83), Ur samtiden (83), Medusas hufvud (95), Boken om Lille-Bror (00), dram. Per Olsson och hans käring, (84), Lars Anders och Jan Anders m. fl.
Geikie (gej'ki), Archibald, eng. geol., f. 1835 Edinburgh, sed. 70 prof. där. Skr.: The phenomena of the glacial drift of Scotland (63), Geology (73), Physical geography (74; de 2 senare öfvers. på sv.), artiklar i tidskr. m. m.
Geiler v. Kaisersberg, ty. predikant, f. 1445 Schaffhausen, d. 10 Strassburg. Skr.: Das Narrenschiff.
Geiserich l. Genserich, kon. öfv. vandalerna, f. omkr. 406, grund. 429 eget rike i Afrika, plundr. 55 Rom, d. 77.
geisha (gēscha), namn på japanska danserskor o. sångerskor till yrket.
Geisel, Joh. v., ärkebiskop i Köln, f. 1796 Gimmeldingen, 37 bisk. i Speier, 46 ärkebisk., 50 kardinal, d. 64. Förf.
Geissler, Heinr., ty. mekan., f. 1814 Igelshieb, d. 79 Bonn. Oöfverträff. glasblåsare, uppfann kvicksilfversluftpumpen, geisslerska rören m. m.
geisslerska rör, fys., på mångfaldiga sätt formade, med en starkt förtunnad gas fyllda, tillblåsta glasrör med 2 insmälta, inåt röret gående platinatrådar, för ledande af en elektrisk ström. Anv. till främst, af praktfulla ljusfenomen
