liks. magnesia-g., s. inneh. kiselsyr. magnesia.
glimmerskiffer, min., af kvarts o. glimmer bestående bergart med stor klyfbarhet, beståndsdel af urbergen. Anv. till taktäckn. m. m. o., inneh. talk, till ställsten.
Glimminge, gods i Kristianst. l. Där Glimmingehus, fornlämningar fr. medeltiden.
Glin'ka, Mikail Ivanovitsch, ry. komp., f. 1804, d. 57 Berlin. Komp. ry. national-operan »Lifvet för tsaren», romanser, orkestersaker m. m.
glires, lat., zo., gnagare.
glob, lat., geogr., ett kring en axel vridbart klot, afbildande jorden med dess viktig. länder o. orter; astron., himmels-g., afbild. himlahvalfvet med dess förnämsta stjärnbilder.
globulin, lat., kem, ett ägghviteämne, en hufvudbeståndsdel i blodkropparna.
Glogau, Gross-G., schlesisk st. o. fästn. v. Oder, 22,147 inv.
gloire (gläār), fr., ära.
Glommen, Norges största flod, 567 km. l., upprinner i Söndre Bergenhus amt, utfaller vid Frederiksstad i Skagerak.
glōri|a, lat., ära, rykte, härlighet; strålkrans kring ett helgons hufv. G. in excel'sis De'o, ära vare Gud i höjden! — -fikation, förhärligande.
glosa, gr., ett till ngt främmande språk hörande ord, hvilket bör inläras.
gloss|a, gr., svårförklarl. ord. — -ārier, ordförklaringar.
glott'is, gr., anat, den del af struphufvudet, där ljud- eller stämbanden ha sin plats. -ödēm, vattenaktig utgjutning i väfnaden under slemhinnan vid ingången t. struphufvudet.
Gloucester (glås'ter), eng. grefskap i sydvästra England, 3,251 kv.km., 634,666 inv. Boskapsskötsel. Hst. G., vid Severn, 47,955 inv. Bisk.
Gluck, Christof. Willib. von, ber. ty. komp., f. 1714 Weidenwang, d. 87 Wien, där han 1754 blef kapellmästare. G. reformerade operan o. skapade det mus. dramat, kan anses s. Wagners föregångare. Af G:s operor ha i Sthm uppförts Orfeo ed Eurydice, Iphigénie en Tauride m. fl.
Glücksburg l. Glücksborg, köping i Slesvig-Holstein, vid Flensburgsfjorden, 1,390 inv. Hafsbad. Slott, där Fredrik VII dog 1863.
Glückstadt, st. i Slesvig-Holstein, vid Elbe, 6,586 inv.
Glūkov, ry. st. i guvernement. Tschernigov, 14,856 inv.
glunt (i landsmål), gosse, yngling. -arne, duettsaml., diktad och komp. af G. Wennerberg 1847/50.
glūten, lat., kem., ägghvitartade ämnen i sädesslagens frön.
glycerīn, gr., kem., C3H5(OH)3 = 92, färg- o. luktlös, sött smak. vätska, lösl. i vatten o. alkohol, bildas vid sönderdelning af fett gm inverkan af baser l. koncentr. svafvelsyra. Uppt. af Scheele; erhålles ss. biprod. vid tvål- o. stearinfabr. Eg. v. 1,26. Kokpkt 290°. Anv. till beredning af sprängämnen, likörer, tvål, konserv. af frukt m. m.
glyfografī, gr., konsten att på galvanisk väg af en etsad l. graverad plåt taga en klisché.
Glykon, gr. bildh. i Athen omkr. 100 f. K. Den farnes. Herkules.
glykosider, gr., kem., eterartade derivat af sockerarter.
glyp|tīk, gr., gemsnideri, i vidsträckt mening äfven medaljgravyr. -tografī, läran om glyptik o. dess alster. -totēk, samlingsställe för skulpturverk, särsk. det i München.
glödlampor, af Edison uppf. elektr. lampor, vid lika ljuset åstadkommes gm en mycket fin koltråds försättande i glödning i lufttomt rum medels elektrisk ström. Andra system äro: Swans med ögleböjd, Maxims med M-formig, Müllers med spiralformig koltråd.
