o. foten af Harz, 16,403 in v. Järnindustri.
gospodār ( gas-), ry., herre.
Gosse (gåss), Edm. Will., eng. förf., f. 1842, 04 öfverhusets bibliotekarie. Har is. verkat som litterat.-kritiker.
Gosselman, Karl Aug., sjöofficer, reseskildr., f. 1800 Ystad; flere resor till Amerika, d. 43 Nyköping. Förf.
gōter, gamla german, folk ö. om Weichsel; vandrade i 3:e årh. e. K. till Donau, framträngde till Bosporen, Marmarasjön o. Grekland, kastades af Constantinus d. st. tillbaka öfver Donau, antogo i början af 4:e årh. kristend., delade sig sedan i två delar, öst-g. o. väst-g. Öst-g. besegrades af hunnerna, deltogo sed. i Attilas eröfringståg o. grundade efter hunnernas undergång 493 under Teoderik ett rike, omfattande Italien, Sicilien, Dalmatien o. Provence med hst. Ravenna, hkt rike 553 förstördes af Narses. — Väst-g. grundlade under Wallia 415 ett rike i s. Frankrike o. n. Spanien med hst. Tolosa, o. detta rike störtades af araberna 711.
Gotha, hst. i hertigd. Sachsen-Koburg-G., vid Leine, 34,651 inv. Gymn., observ., slott.
gotīk, gotisk stil, den i 12:e årh. i n. Frankrike uppkomna stilen, egentl. i arkit., söker gifva uttryck åt sträfvand. t. det oändliga o. utmärker sig därför gm höga spetsbågar, kolossala pyramidform. torn, fialer, perspektiviska portaler, rosverk och fantastisk ornamentik.
gotiska språk, de äldsta bibehållna german, spr., viktigast det, s. talades af öst- o. västgöterna l. mesogotiskan. Förnämsta urkunden Ulfilas' bibelöfvers. (Codex argenteus), tolkad o. utg. af bl. a. svensken A. Uppström.
Gotska sandön, ö n. om Gottl.
Gottfrid af Bouillon (bujång), f. 1061, sed. 1088 hert. i nedre Lothringen, en af anförarne i 1:a korståget; efter Jerusalems eröfr. 99 härskare där under titel: den hel. grafvens beskyddare, d. 1100.
Gottfrid af Strassburg, ty. skald, d. omkr. 1215. Skr.: Tristan und Isoide.
Gotthard, S:t, se Sankt G.
Gotthelf, Jer., pseud. f. Bitzius.
Gottland, ö i Östersjön, 3,116 kv.-km., 54,138 inv. (08). G. är en kalkklippa med branta kuster o. betäckt med en bördig jord, afbruten af kärr o. myrar; klimatet så mildt, att mullbärs- o. valnötsträdet bära frukt på kalljord. Näringsgren.: åkerbruk, boskapssk., kalkbränning m. m. Sedan 1645 för alltid sv. G. bildar eget l.; resid.-st. Visby.
Gottlund, Karl Axel, fin. lit. o. publ., f. 1796, d. 75 Hälsingf. Skr.: Runola (40), Sampo (47), utg. tidn. Suomalainen, Suomi m. m.
Gottman, Lorens, mål., f. 1708 Sthm, d. där 79.
Gottorp, slott nära st. Slesvig.
Gottsched, Joh. Christof., ty. skald, f. 1700, d. 66 ss. prof. i Leipzig. Verkade reformer, på språk, lit. o. teater, men dukade under f. friare andar ss. Klopstock o. Lessing.
gouache (guāsch), fr., målning m. i vatten rifna täckfärger.
Gouda, st. i Holland, v. Ijssel. 23,552 inv. Stearinljusfabr.
Goulards blyvatten (gûlārs-), se blyvatten.
Gounod (gunå), Charl. Franç., fr. komp., f. 1818 Paris, d. 93 S:t Cloud. Komp. Faust, Romeo o. Julia m. fl. (äfv. i Sthm uppförda) operor m. m.
gourmand (gurmang'), fr., finsmakare, läcker mun.
goût (gû), fr., smak. — Hautgoût (å gû), »hög smak» (ankommet vildt). — Goutēra (gû-), tycka om, gilla.
gouterbal, (gût-), dans m. supé.
governor (gövv'örnör), eng., guvernör.
