e. K., skr. på grek. en rom. hist., som blott delvis, is. ang. de rom. borgerl. krigen, finnes i behåll.
App'iska vägen (Via Appia) fr. Rom till Capua, anlagd af Appius Claudius Cæcus 312 f. K. Ännu kvarlefvor.
App'ius Claudius, (-a͡u'-) se Claudius.
appli|cēra, lat., tillpassa, använda. -kābel, lat., duglig, användbar. -kation, tillämpning; a:s-söm, fastsyning af tyglappar på ett större tygstycke, -katur, tonk., fingersättning.
applåd, lat., bifallstecken, handklappn. -ēra, klappa händerna till bifall.
appogiatura (-åddjatūra), it., tonk., förslag.
appoint (-påäng'). fr., växel, s. utjämnar en skuld o. fyller en summa.
apportēra, fr., frambära.
apposition, lat., substantiv fogadt till ett annat till dess närmare bestämmande.
appretūr, fr., behandl. af väfnader, sedan de tagits ur väfstolen, hvarigenom de erhålla ett vackrare utseende.
approb|ation, lat., gillande, godkännande, -ātur, »godkändt», ett examensbetyg. -era, godkänna.
approche (-prå̄sch), fr., löpgrafvar i sicksackform.
appropri|ation, lat., tillägnande, inkräktande, -ēra, tillägna sig.
approxim|ation, angifvande af en storhets närmevärde. -ēra, lat., närma sig.
Aprax'in, Stef., ry. fältmarsk., f. 1702, slog preussarne 57 vid Jägerndorf, fängslad ss. Katarinas anhängare, d. 58 i fångenskap.
après nous le déluge (aprǟ nû lö delȳsch) fr., »efter oss syndafloden», d. v. s. efter vår död bry vi oss icke om, hvad som händer.
aprikōsträd, Armeni'aca vulgaris Lam., fruktträd, Amygdaleæ. Af den torkade frukten beredes ett slags brännvin (ratafia), af kärnorna olja, af stenarna svart färg.
april, »gräsmånad», årets 4:e m., måhända af lat. aperire, öppna (den m., då knopparna öppnas).
a priōri, lat., oberoende af all erfarenhet (mots. a posteriori).
à prix fixe (a pri fix), fr., till bestämdt pris.
apropå̄, fr., med anledn. af, på tal om; väl till pass.
apsīder, gr., de 2 pktr i en planetbana, s. ligga närmast o. aflägsnast fr. solen.
ap'sis, gr., halfkupolform. afslutn. af en byggnad.
ap'tera, gr., »vinglösa» insekter, ex. löss.
aptēra, lat., passa.
aptīt, fr., matlust.
Apulej'us, Lucius, rom. romanförf., f. omkr. 125 Kartago. Skr.: Den gyllene åsnan och tre sagor om Amor och Psyke.
Apūlien, Puglia, landsk., nu compartimento i s. ö. del. af Italien, 19,109 kv.km. 2,029,552 inv. 3 prov. Vin, oliver, majs, sydf. Urinv. ausoner. Östgotiskt, senare ö.romerskt.
aqua, lat., vatten.
a'qua tofāna, giftdryck, beredd af den ryktb. sicilianskan Tofana.
à quatre mains (a kattrmäng) fr., tonk., för fyra händer.
Aquavīva, Claudio, jesuitgeneral 1581/1615. Reorganiserade orden.
A'quila, astron., Örnen.
A'quila, (-ki-), it. st. i Abruzzo. 21,188 inv. Jordbäfn. 1703.
Aquilej'a, öst-romersk st. nära Adriatiska hafv., ford. befäst handelsst. med 100,000 inv. Grund. 182 f. K. af rom., förstörd 452 af Attila.
Aquīno, Thomas, se Thomas af A.
Aquitānien, rom. prov. i Gallien, st.: Avaricum, Burdigala. 412 v.-got. rike, hst. Toulouse. 507 frank., 720 arab. Upphöjdt t. kon.rike under Ludvig den fromme, senare A. hertigd.
ar, enhet för det metriska ytmåttet = 100 kv.km.
arabesk', ornament, is. i form af bladverk, rikt utbildadt af araberna.
