lungvenerna, s. nu föra syrsatt blod till v. förmaket. Därifrån går det in i v. kammaren, hindras där af en tvåflik. klaff att strömma tillbaka o. går in i aorta.
hjärtblad, bot., blad, s. vid fröets groning först spira upp öf. jordytan.
hjärtmussia, Cardium L., ätbar hafsmussla i de europ. hafven.
hjärt|sjukdomar: h.-fel, gm hjärtlidande uppkommet fel i hjärtklaffarna. -förstoring (hypertrophia cordis), en följd af åtskill. sjukdomar, ex. i njurarna, äfven gm förträngn. af de fr. hjärtat utgående stora artärerna o. långvarig öfveransträngn. af hjärtat. -inflammation, kan gälla hjärtsäcken (pericarditis), muskelmassan (myocarditis) l. den inre beklädnaden (endocarditis). Farliga sjukdomar, vare sig akuta l. kroniska. -klappning (palpitatio cordis), oregelb. rörelse hos hjärtat, nervös l. organisk.
hjärtsäcken, pericardium, hinna, s. omger hjärtat och invändigt är smnväxt m. detta.
Hjo, st. i Skarab. l. vid Vättern, 2,126 inv. (08). Omnämnes redan på 1400-talet.
hjorthornssalt, hvitt pulver, s. beredes gm att rifva hjorthornsolja (1 del) med pulveriserad sur kolsyrad ammoniumoxid (29 delar), användes i medicinen, till bakning för att göra degen porös m. m.
Hjortsberg, Lars, skådesp., f. 1772, d. 43. Sveriges störste skådesp. inom nästan alla grenar.
hjortsläktet, Cervus L., af boskapsdjurens ordn. Hit höra: kronhjorten, C. elaphus L., dofhjorten, C. dama L., rådjuret, C. capreolus L., samt älgen, C. alces L.
Hjärne, sv.-fin. adl. ätt. 1) Urban, naturf., läk., förf., f. 1641 Ingermanland, 96 arkiater o. preses i coll. med., 13 vicepresid. i bergskollegium, d. 24. Uppdagade hälsobrunnar, föranledde häxeriprocessernas nedläggande m. m. — 2) Rudolf, lit.-hist., f. 1815, d. 84. Skr.: Götiska förbundet och dess hufvudmän (78), Dikt o. verklighet (83) m. m. — Dennes brorson 3) Harald Gabr., hist., polit., f. 48 Klastorp, Västerg., fil. dokt. 72, prof. i Uppsala sed. 89, sed. 02 ledarn, af 2:a kam., har skr. en mängd uppseendeväckande o. intressanta hist. verk o. uppsatser.
h moll, tonk., tonart med kors (#) för f och c.
H. M. S. förk. för His Majesty's Ship (Steamer l. Service), eng., = Hans Majestäts fartygs (ångare l. tjänst).
Hoangho, »gula floden», fl. i Kina, uppr. i Hög-Asien, utf. i Petschili-viken, 4,100 km. l., omkr. 1 mill. kv.km.
Hobart (H. Pascha), Aug. Charl., eng.-turk. milit., f. 1822, 68 i turk. tjänst, amiral och sjöminister, d. 86.
Hobart Town (-taun), hst. i Tasmania, vid Derwent, 34,949 inv.
Hobb'ema, Meindert, nederl. landskapsmål., f. 1638 Amsterdam, d. där 09.
Hobbes (håbbs), Thom., eng. filos., f. 1588 Malmesbury, d. 79 Hardwick. Behandl. först statsrätt ss. en särsk. vetensk., och detta i absolut, monarkisk anda.
Hōboken, st. i n.-amer. staten New Jersey, midt emot N. York, 64,080 inv.
hoc est, lat., det är, det vill säga.
Hoche (åsch), Laz, fr. gen., f. 1768, segr. 93 vid Weissenburg, 95 vid Ste Barbe, 96 i Vendée, d. 97 Wetzlar.
hochepot (åschpå), fr., kok., köttragu på rofvor.
Hochheim, st. i Hessen-Nassau vid Main, 3,478 inv. Vin.
Hochkirch, by i kon.-riket Sachsen, 514 inv., si. 14/10 1758.
hodegetīk, gr., vägledn. till studiet af en vetensk.
Hodeida, st. i Jemen vid Röda hafvet, 45,000 inv.
