stred tappert i Livland, d. 95. — 2) Klas Kristersson, friherre, fälth., f. omkr. 1520, gjorde eröfr. i Estl. o. Livl., segrade vid Öland 64, Bornholm 65, mel. Bornholm o. Rügen s. å., d. 66 — 3) Evert, fälth., f. 1581, 13 fältmarskalk, gjorde eröfr. i Östersjöprov., intog Nöteborg, stupade 15. — Dennes bror 4) Gustaf, grefve, fälth., f. 1592 Örbyhus, eröfr. 25 Dorpat, 30 Kolberg, anförde 31 vid Breitenfeld vänstra flygeln, stred vid Lech o. Lützen, förenade sig med hert. Bernhard af Weimar i Schwaben, fången vid Nördlingen 34, utväxlad 42, tvang 44 Danmark till fred, d. 57 ss. riksmarsk. — 5) Arv. Bernh., gref., statsm., f. 1664, 09 kanslipres., afsk. 19, landtmarsk. 20, gmdref Fredrik I:s upphöjande på tronen, ånyo kanslipresid. till 38, d. 42. En af sin tids främste statsmän.
sjö i sv. Lappmarken, 200 kv.km.
hornblände, min., mörkgröna till svarta variet. af amfibol, ingår i flere bergarter ss. diorit, syenit.
hornhinnan, Cornea, den gmskinl., blodkärllösa, nervrika främre delen af ögongloben.
hornämne, ämne, som ingår i djurens öfverhud jämte naglar, hår, horn, fjädrar o. s. v.
Horos, egypt. solgud.
horoskōp, gr., iakttagelse af himlakropparnas ställn. vid en mskas födelse; af förment inflytande på hennes öde.
horrībel, fr., ryslig., oerhörd.
horri'bile dic'tu, lat., rysligt att omtala.
horr'or, lat., afsky; h. vacui, afsky för tomrum, tillskrefs ford. naturen för att förklara en vätskas uppstigande i lufttomt rum.
horrör, fr., fasa, afsky.
hors (år), fr., utom, h. de combat (-dö' kångba), utom striden, h. de concours (-dö' kångkûr), utom täflan, h. d'oeuvre (-dövr), ngt öfverflödigt; birätt.
Horsa, se Hengist.
Horsens, hamnst. i Nörrejylland, v. H.-fjord, 22,243 inv.
Horten, nor. st. vid Kristianiafjorden, 8,460 inv. Örlogsh.
Hortense (årtangs'), Eug. Beauharnais, drottning af Holland, f. 1783 Paris, dotter af kejs. Josefina, 02 gift med Ludvig Bonaparte, 10 skild från honom, sedan 15 i Arenenberg, d. där 37.
Horten'sia, Hydrangea hortensis L., Saxifrageæ, prydnadsväxt från Kina o. Japan.
hortikultūr, lat., trädgårdsskötsel.
Horvath', Mich., ung. hist.-skrif., f. 1809, 44 prof. i Wien, 49 kultmin., därpå flykting i Schweiz, 66 åter, d. 78. Skr. öfver Ungarns hist.
Hoēsa, 1) hebr. profet i 8:e årh. f. K. — 2) Siste kon. i Israel, bortförd i fångensk. 722 f. K.
hosiann'a, hebr. hôschana, gif hjälp!
hos'pes, lat., gästvän.
hospitāl, lat., sjukhus, dårhus. — -brand, på öfverfyllda sjukhus ofta förekommande smittsam sårfeber.
hospit'ier (-tsier), lat., is. vid alpvägar anlagda härbärgen.
hospitium (-tsium), lat., gästvänskap.
hospodār, slav., ford. furstetitel i Valakiet o. Moldau.
hosta, stötvis skeende utandning, beroende därpå, att slem, fasta kroppar l. gaser inverka retande på struphufvudets slemhinna.
hos'tia, lat., i kat. kyrkan brödet i nattvarden.
Hostrup, Jens Krist., dan. skald, f. 1718 Köpenhamn, d. 92, har verkat för folkupplysning, skr. studentsång., komedier, sångspel m. m.
hotchpotch, se hochepot.
hotell, fr. hôtel (åtell'), förnäm familjs l. hög ämbetsmans bostad; gästhus.
hottentotter, urinv. i S.-Afrika, med buskmännen besläktad folkstam, grågul hud, tofvigt ullhår. Tre
