upplysningens utbred., stift, af prof. Weishaupt 1776.
illumin|ation, lat., festlig belysning. -era, upplysa, färglägga.
illus|ion, lat., falsk föreställn., drömbild. -ōrisk, gäckande, bedräglig.
illustr|ation, lat., upplysning, af bildning till text. -era, upplysa, utsmycka, is. med bilder.
Illustrerad tidning, veckotidn. i Sthm, 1855/67.
illus'tris, lat., illuster, lysande, berömd, i forna Rom tit. på riddare.
Illyrien, urspr. kustland vid Adriat. hafvet, uppkalladt eft. de indogerman. illyrierna, s. 229 f. K. kommo i krig med romarne. Deras land rom. prov. Illyricum. — Illyriska provinserna, af Napol. I 1809 bildad stat. Kallades sed. (1815/49) kon.-riket I. Eft. 49 gemensamt namn på 3 förvaltn.-omr., omfattande de österr. kronländerna Kärnten, Krain, Istrien m. m. 28,251 kv.-km. o. 1,632,000 inv.
Ilmen, sjö i ry. guvernem. Novgorod, 918 kv.km.
Ilow (Illo), Christ. v., frih., Wallensteins vän, mörd. i Eger 1634.
imagin|ēra (-schi-), lat., inbilla sig. -är, inbillad; i. storhet, mat., kvadratroten ur ett negat. tal.
imām, arab., moham. andl. öfverhufvud.
Imatra, vattenfall i fin. fl. Vuoksi.
imbecilitēt, lat., förståndssvaghet.
Imbriāni, Vitt, it. lyr., f. 1840 Neapel, d. där 86. Skr. dikt., nov., folkvisor m. m.
Imhoff, Amal. v., se Helvig.
imit|ation, lat., härmn., efterbildn. -ator, efterhärmare. -ēra, efterhärma.
immakulāt, lat., obefläckad.
imman|ens', lat., inneboende i ett annat. -ent, inneboende.
Immanuēl, hebr., »Gud med oss.» Däraf namnet Emanuel.
immateri|ell', lat., okroppslig. -alitet, okroppslighet; egensk. att kunna existera utan rummets form.
immatrikul|ation, lat., inskrifn. -era, inskrifva, införa i matrikel.
immediāt, lat., omedelbar.
immens', lat., omätlig. -urābel, omätbar.
Immerman, Karl Leber., tjr. skald, f. 1796 Magdeburg, d. 40. Skr. dram., rom. (Münchhausen) m. m.
immersion, lat., astron., en stjärnas försvinnande gm betäckn. af en annan.
immigr|ant, lat-, invandrare. -ation, invandring. -era, invandra.
imminent', lat., nära förestående.
immobīl, lat., orörlig.
immodest, lat., oblyg.
immoralitēt, lat., osedlighet.
immortalitēt, lat., odödlighet.
immorteller, bot., evighetsblomster, eterneller (se d. o.).
immunitēt, lat., frihet fr. skatt m. fl. förpliktelser; läk., omottaglighet för smitta.
impassābel, fr., ofarbar.
impas'to, it., mål., rikl. påläggn. af färger.
impenetrābel, lat., ogenomtränglig.
imperatīv, lat., befallande, verbets befallande form.
imperātor, lat., hos romarne fältherretitel, sed. namn på kejsare.
imperfektum, lat., hist. l. berättande tempus.
imperiāl, lat., kejserlig; ry. guldmynt: hel i. (ej längre präglad), half i. (= 14,87 kr.). -dukat, ry. guldmynt (= 8,92 kr.). -standard, se standard. -säng, utdragssäng för två personer.
imperialism, lat., kejsarvälde.
impērium, lat., högsta statsmakten i Rom; kejsardöme.
impersonell, lat., opersonlig.
imperti|nens, lat., näsvishet. -nent, näsvis, påflugen.
impetuōso, it., tonk., våldsamt.
impietēt, lat., brist på vördnad.
implakābel, lat., oförsonlig.
impli'cite, lat., inbegripet.
impluvium, lat., bäcken i försalen
