Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/410

Den här sidan har inte korrekturlästs

vatten. Flere nyanser: fr. mörkblått till violett o. gråblått. Olika slag: ostindisk (den bästa), javansk, amerikansk.

indikatīv, lat., spr., angifvande modus.

indikātor, lat., instr. till uppmätn. af ångtryck.

indirekt', lat., medelbar.

Indiska arkipelāgen l. Malajiska arkip., den sydostasiat. övärlden mel. Bortre Indien o. Australien. Delar: Molukkerna, Banda, Amboina, Temate, Filippinerna, Sumatra, Java, Borneo, Celeber, de små Sundaöarna m. fl. holl., eng., span. o. port. kolonier.

Indiska hafvet, del af världshafvet mel. Asien, Afrika, Stilla h. och Södra ish. 74 mill. kv.km. Vikar: Röda h., Pers., Arab., Bengaliska viken. Öar: Madagaskar, Komorerna, Amiranterna, Seychellerna, Maskarenerna, Malediverna, Lakkadiverna, Andamanerna, Nikobarerna, Ceylon, Sumatra.

indiskrēt, fr., obetänksam, ogrannlaga. -ion, obetänksamhet, brist på grannlagenhet.

indispensābel, fr., oundgänglig.

indispo|nērad, lat., ohågad, opasslig. -sition, opasslighet, illamående.

indisputābel, fr., obestridlig.

in'dium, metall, uppt. 1863 gm spektralanalys. Förekommer i zinkmalmer.

individ, lat., enskild varelse. -ualitet, det för en varelse egendomliga. -ualisēra, bestämma ngt i o. för sig. -uell', det utmärkande för en i.

indo-européer, kollektivnamn för de folk, s. tillh. den s. k. indo-europeiska spr.-stammen: grek., kal., kelt., illyr., germ., slav., litauer, indier, iraner, armenier. I:s hemort är Centr.-Asien, hvarifr. de vandrade åt väster.

indol|ens', lat., likgiltighet, viljelöshet. -ent, likgiltig, viljelös.

Indōr, brit. vasallstat i mel. Indien, 24,624 kv.km., 850,690 inv. Hst. I.

Indre (ängdr), biflod till Loire, 245 km, l. — Dep. I., 6,795 kv.km., 288,788 inv. Hst. Châteauroux. — I.-et-Loire, depart., 6,114 kv.km. 335,541 inv. Hst. Tours.

inducēra, lat., införa, draga slutsats. Induktion, log., slutande fr. det enskilda till det allmänna; fys., uppväckande af en elektr. ström gm inverkan af en annan elektr. ström l. en magnet.

indulgens', lat., efterlåtenhet.

in dup'lo, lat., i två exemplar.

Indus l. Sind, fl. i Främre Ind., uppr. på Kailasbergen i Tibet, utf. i Arab. hafvet. Delta 3,180 km. l. Omr. 960,000 kv.km.

industrī, lat., eg. flit, näringsflit, allt arbete, hvarigm råvaror förädlas. -ell, s. har afs. på näringsfliten. -ös, idog, flitig.

industriutställning, utställn. af en stads, ett lands l. hela världens industriprodukter. Världsutställn.: London 1851, Paris 55, London 62, Paris 67, Wien 73, Philadelphia 76, Paris 78, Sydney 79, Melbourne 80, Paris 89, Chicago 93, Paris 00, St. Louis 04, Bryssel 10. Skandinaviska I.: Sthm 66, Köpenh. 72.

inēdita, lat., ännu icke utgifna skrifter.

in effi'gie, lat., se effigies.

inert'ia, lat., tröghet.

in exten'so, lat., fullständigt.

infallīb|el, fr., ofelbar. -ilitēt, ofelbarhet.

infām, lat., ärelös, nedrig, usel. -ī, vanära, skändlighet, nedrighet.

infant' o. infanta, i Span. tit. på prinsar o. prinsessor af det k. huset.

infanterī, fr., fotfolk.

infektion, lat., smitta.

infektionssjukdomar, uppstå gm upptagande af smittämnen i organismen, vanl. m. akut förlopp: mässling, skarlakansfeber, koppor, kolera, tyfus m. fl.

infernālisk, lat., djäfvulsk.

inficiēra, lat., smitta.

in fidēm, lat., se fides.

infiltration, nylat., gmdränkning.