Inowrazlaw, till 1905 namnet på Hohensalza (se d. o.)
in paren'thesi, lat., i förbigående (sagdt); in perpētuum, för beständigt; in petto (it.) i sinnet; in plēno, vid fulltaligt smnträde; in prax'i, i praktiken.
inregistrera, lat., införa i register.
inre missionen, se mission.
I. N. R. I., förk. för Jesus Nazare'nus Rex Judæōrum (Jesus från Nazaret, judarnes konung). (Inskriften på Jesu kors).
insekter, lat., klass bland leddjur. Ha 3 skiljbara delar: hufvud, mellan- och bakkropp, 3 benpar o. vanligen 2 vingpar. Gmgå i allmänh. förvandling: larv, puppa, fullbildad insekt.
insektpulver, pulver till insekters utrotande, erhålles vanl. af blomkorgen af vissa Pyrethrum-arter.
insektätande växter, is. af fam. Droseraceæ o. Dioneæ, ha egendoml. formade blad, m. hka de gripa små insekter, hvilkas mjuka delar upplösas af en från bladen afsöndrad, klibbig vätska: härigenom erhåller växten kväfve. Hit höra Drosera, Dioncæ m. fl. växtsläkten.
insektätarna, Insectivora, ordn. bland däggdjuren m. tassar, framtänder, hörntänder o. kindtänder; roftand saknas. Ex.: mullvad, näbbmöss, igelkott.
inserāt, lat., i tidning införd uppsats.
insidiös, lat., försåtlig.
insig'nier, lat., utmärkelsetecken.
insinuēra, lat., insmyga, fint antyda.
inskription, lat., inskrift.
insolv|ens', lat., oförmåga att betala. -ent', oförmögen att betala.
in spe, lat., i hoppet; in spēcie, särskildt; (äfv.) i klingande mynt.
inspekt|ēra, lat., besiktiga. -ion, pröfvande besiktn. -or, tillsyningsman. -rīs, kvinnlig inspektör.
inspir|ation, lat., inandning; bild., ingifvelse. -ēra, ingifva.
install|ation, lat., högtidligt insättande (i ämbete). -ēra. insätta (i ämbete).
instans', lat., afdeln. inom systemet af ett lands domstolar.
in statu quo, lat., på samma punkt, i samma ställning.
Insterburg, st. i O.-Preuss. vid Inster, 27,787 inv.
instinkt,lat., naturdrift. -īv, instinktmässig, ofrivillig.
institūt, lat., inrättning, läroanstalt.
Institus de France (ängstity dö frangs), Franska institutet, de 5 akademierna i Paris. 1) A. française, för språk o. litterat. m. 40 ledam. (»odödlige», sed. 1637); 2) A. des inscriptions et belles-lettres, för hist.-, forn- o. språkforskn. m. 40 ledam., sed. 1701; 3) A. des sciences, sönderfaller i 11 sektioner, m. 65 ledam., sed. 1666; 4) A. des beaux arts, sed. 1648, 40 ledam.; 5) A. des sciences morales et politques, sed. 1795, kompletterar sig gm fritt val.
institution, lat., inrättning.
instruēra, lat., undervisa.
instrukt|ion, fr., undervisning, föreskrift, förhållningsorder. -īv, undervisande, lärorik. -ör, lärare, undervisare.
instrument,lat., verktyg (vetensk. l. musik); jur., uppsats öf. ngn lagl. förrättn. -ation, ett tonstyckes fördeln. på olika instrum.
insubordination, lat., brott mot förman i tjänsten.
insult|ation, lat., förolämpning, missfirmelse. -ērea, förolämpa, missfirma.
in summa, lat., i det hela, med ett ord.
insurg|ent', alt., uppror.
in auapen'so, lat., sväfvande, oafgjord.
intaglio, (tal'jå), it., ädelsten med inskuren bild.
intakt', lat., orörd.
intar'sia, lat., inlagdt arb., mosaik af olika färgade träarter.
integrāl, lat., fullständig, hel. -räkning, är omvändn. af
