Arelāt, und. medelt. namn på Burgund. Hst. Arles (däraf namnet).
arēna, lat., stridsplats på amfiteatern hos romarne.
Arenberg, ty. hertiglig släkt. — Aug. Maria Raimund, f. 1753 Brüssel, kallad grefve Lamarc, ingick i fr. krigstjänst, d. 33. Brefväxl. med Mirabeau.
Arendal, norsk hamnst. i Kristiansands stift. 11,130 inv.
Arendt Persson, se Persson.
areomēter, gr., sänkvåg, apparat att utröna en vätskas eg. vikt. Skal-a. består af ett graderadt ihåligt glasrör, nedtill fylldt med kvicksilfver. Den punkt, hvartill a. sjunker i en vätska, visar dess volymproc. l. grad. A. konstr. af Gay-Lussac o. Beaumé.
areopāg (areio' pagos), urgammal domstol i forn. Athen. 460/403 f. K., inskränkt af demokratien, sed. åter mäktig.
Arequipa (-kī-), st. i Peru nära kusten. 35,000 inv. Grundl. 1540. Jordbn. Eröfradt af Chile 1882.
Āres, gr. myt., son af Zeus o. Hera, stridens gud. Identifierad med Mars.
Areschoug, 1) John Erh., bot., f. 1811 i Göteborg, d. 87 Sthm, prof. i Uppsala 59, afsked 76. Skr.: Lärobok i botanik och flera afhandl. om alger. — 2) Fr. Vilh. Christ., bot., f. 30 Simrishamn, prof. i Lund 79/98, d. 08. Skr. i växtanatomi m. m.
Arethūsa, gr. myt., nymf, Nereus’ dotter, förvandlades till en källa.
Aretīno, Pietro, sedeslös it. skald, f. 1492 Arezzo, d. 57 Venezia. Skr. lustspel, ett sorgspel, Rime, Stanze, Capitoli m. m.
Arezz'o (Arretium), it. prov., hst. A., 44,316 inv.
Arfwidsson, Nils, förf., f. 1802 i Göteb., d. 80. Skr. Nord och Söder m. m.
Argand (-gang'), Aimé, fys., f. 1755 Genève, d. 03 England. Uppf. argandska lampan.
Argelander, Fredr. Vilh. Aug., astron., f. 1799 Memel, 1823/37 direkt. vid observ. i Åbo och Hälsingfors, fr. 37 i Bonn, d. 75. Skr. Uranometria nova m. m.
Argens (-schangs'), Jean Bapt. de Boyer, markis d’, fr. förf., f. 1704 Aix, vän till Fredrik d. store, d. 71 Aix. Oeuvres (68), 24 bd.
Argentīnska republiken, Argentīna, sydamerik. förbundsrepubl. 2,8 mill. kv.km., 5,2 mill. inv. Hst. Buenos Aires. Städer: Rosairo, Cordoba, Tucuman, Salta, Corrientes, Santa Fé, Parana; 14 provinser. Prod: majs, säd, frukt, ull, pälsverk, hudar, tagel, olja, talg, köttextr., konserver, kött, horn, strutsfjädr. Betyd. boskapsskötsel, slakterier. (1878): 2,317 km. Hist.: Uppt. 1509 af Juan Diaz de Solis. I midten af 16:e årh. spanskt. Fr. 1776 vicekgr. 1816 oafhängigh.-förklaring. Presid. José Figueroa Alcorta (1906).
Argentorātum, det nuv. Strassburg.
argen'tum,. lat., silfver.
Arginūsiska holmarna vid Mindre Asiens kust. Sjöslag 406 f. K.
argīver (argeier), inv. i Argolis.
Ar'golis, Argos, Argeia, landskap på Peloponnesos. Hst. Argos. Städer: Mykene, Epidauros, Hermione.
argōn, Ar, beståndsdel af den atmosf. luften (1 %), färg- o. luktlös gas. Uppt. 1895 af Rayleigh o. Ramsay.
argonauter (-na͡u'-) de hellener, som foro ut på skeppet Argo för att hämta det gyllene skinnet i Kolkis: Jason anförare.
Argonne (-gånn'), fr. landskap med A.-skogen, 300 m. hög.
Ar'gos, hst. i Argolis. 12,524 inv. Ruiner efter Heratemplet.
Ar'gos, gr. myt., jätte med 100 ögon, bevakade Io, dödad af Hermes. Argusögon.
argot (-gå̄), fr., tjufspråk, rotvälska.
argument', lat., bevisningsgrund, bevis, -ation, bevisföring, -era, söka bevisa, invända.
