öfverfältherre, dräpte Absalom, nedhugg. på Salomos bud.
Joachim, Jos., ungar. violinist, sed. 1869 dir. vid musikhögskolan i Berlin, f. 1831 nära Pressburg, d. 07. Talrika konsertresor, första gngn till Sverige 1875.
Joakim, 3 kurfurst. af Brandenb. 1) J. I., f. 1484, reg. 99/35. — Hans son 2) J. II., f. 1505, reg. 35/71, införde reformat. — 3) J. Fredr., f. 1546, reg. 98/08, sed. 03 regent i Preussen.
Joar Blå, se Blå.
Joas, kon. af Juda, 837/797 f. K.
Job, se Ijob.
jobber (dschåbb-), eng., börsspelare, spekulant på kursväxlingen i börspapper.
Jochnick, Carl Walter af, milit., lärob.-förf., f. i Skålltorp, Västerg., 25, 53 löjtnant, 54 lärare vid Marieberg, fil. dokt. 57, lektor vid Karlberg 58, död där 99. Utg. en mängd utmärkta lärob. i matem.
jockey (sv. utt. schåckej', eng. schåk'i), eng., person, s. för annans räkn. rider häst vid kapplöpn.; förridare.
jod, J = 127, element o. metalloid, förekommer ej fritt i naturen, ingår i hafsvatten, hafsväxter o. saliner. Svartgrå taflor m. egendoml. lukt, förflyktigas redan vid vanl. temperat. o. sublimerar med violett färg. Eg. v. 4,95, smältpkt 113°, föga lösl. i vatten, lösl. i alkohol (jodtinktur) o. eter. Användes till läkemedel o. kem. preparat.
jodoform', kem., C H J3, bildas gm inverkan af jod på en blandn. af sodalösn. o. alkohol. Desinficierande medel.
jodväte, H J, kem., erhålles gm inverkan af vätesvafla på vatten o. jod, hvarvid svafvel afskiljes.
Joël, hebr. profet, omkr. 850 f. K.
Jo'ensuu, fin. st. i Kuopio 1. 3,200 inv.
Jofur, isl., furste, sv. poet. namn på Jupiter und. 1700-talet.
Johan, kgr af Sverige. 1) J. I. Sverkersson, f. omkr. 1201, kon. 16, gjorde ett korståg till Estld, d. 20. — 2) J. II, se Hans. — 3) J. III, son af Gust. I o. Margareta Lejonhufvud, f. 21/12 1537, blef hert. af Finld, äktade pol. kon. Sigism. II:s dot. Katarina 62, ss. landsförrädare fånge på Gripsholm 63/68, störtade s. bror Erik XIV (se d. o.), kon. 69, införde katol. liturgi, förde krig m. Ryssld om Livld, d. 17/11 92. Vek despot, konstälskande. — Hans son J., hert. af Östergötld, f. 1589, afstod fr. tronen till förmån för Gust. II Ad., d. 18.
Johan, utländske furstar, 1) J. d. orädde (Sanspeur), hert. af Burgun, son af Filip den djärfve, f. 1371, lät mörda hert. Ludv. af Orléans, mörd. 19. — 2) J. utan land (eng. John Lackland), kon. af England, f. 1167, son af Henr. II, 99 kon. eft. Rich. Lejonhjärta, förlorade sina fr. besittn., måste bevilja de upproriske baronerna Magna charta (se d. o.) 15, d. i borgerl. krig 16. — 3) J. d. gode, kon. af Frankrike, son af Fil. VI, kon. af Polen, f. 1319, reg. 50/64, d. 64 ss. fånge i London. — 4) J. II Kasimir, son af Sigism. III, f. 1609, kon. 48, krig m. Sverige 55/60, abdik. 68, d. 72 Nevers i Frankr. — 5) J. III Sobieski, son af Jak. S., f. 1624, kon. 74, räddade Wien fr. turkarne 83, d. 96. — Kon. af Portugal 6) J. (João) I, d. st., f. 1357, kon. 83 eft. s. bror Ferdinand, eröfr. Ceuta 15, d. 33. Henr. sjöfararens far. — 7) J. VI, f. 1767, regent 92, kon. 16, flydde till Brasil. 07, åter 21, d. 26. — Furstar af Sachsen 8) J. d. beständige, kurf., f. 1468, reg. 25, ifr. protestant, d. 32. — 9) J. Fredr., d. ädelmodige, kurf., f. 1503, reg. 32, slagen o. fången vid Mühlberg 47, abdik. s. å., d. 54. — 10) J.Georg I, kurf., f. 1585, reg. 11, vacklade i 30-år. kriget, d. 56. — 11) J., kon., f. 1801, son af pr. Maximilian, reg. 54, 66 på Österrikes sida,
