hela världen finnas omkr. 11 mill. j., i Sverige omkr. 3,500.
Judas Iskāriot o. J. Lebbéus l. Taddēus, 2 af Jesu lärj., af hka den förste förrådde honom o. hängde sig.
Judas Makkabi l. J. Makkabēus (»hammaren»), jud. hjälte, ledde judarnes befrielsekrig mot syr. kon. Antiokos Epifanes, föll 160 f. K.
Judéen, landsk, i Palestina, gränsade i n. till Samarien, s. Iduméen, v. Medelh., ö. Jordan o. Döda h.
judekristna, kristna und. den första tiden, lika ss. födda judar iakttogo d. mosaiska lagen. Mots. hedning-kristna.
judendom, judarnes relig. tro o. af denna betingade halten af deras relig. medvetande o. sedl. lefnadsregler.
jūdex, lat., domare.
Judic (schydick'), konstn.-namn för Anna Damiens, fr. skådesp., f. 1850.
judiciell', lat., rättslig, till rättskipningen hörande.
judi'cium, lat., dom, omdöme.
Jūdit, hjältinna i den apokryf. J:s bok fr. 2:a årh. f. K., mördade den af henne förförde Holofernes o. räddade därigm Betulia.
Juel (jūl), dan. släkt fr. 13:e årh. 1) Esger, 1306 bisk. i Århus, 10 ärkeb., d. 25. — 2) Niels, sjöhjälte, f. 1629, utmärkte sig 58/59 und. Köpenh:s belägr., segrade vid Öland 76, vid Möen o. Kjögebukt 77 öf. svenskarne, d. 97. — Hans bror 3) Jens, f. 1631, skickades i flere diplomat. uppdrag (bl. a. till Sverige 75), d. 1700.
juftläder, ry. läder med egendoml. stark lukt.
jugement (schyschmang'), fr., omdömesförmåga.
Juggernaut, ind. gud, hvars bild föres omkr. på en ofantl. vagn, dragen af pilgrimer.
Jugur'ta, kon. af Numidien, mördade s. medarfvingar till tronen, Hiempsal o. Adherbal, förde gm mutor krig m. Rom 111/106, slagen 106, fången 104 o. ihjälhungrad.
Juhlin-Dannfelt, 1) Karl, agron., f. 1823, sv.-nor. generalkonsul i London, utg. »Tidskr. för sv. landtbruket» 55/57 o. «K. landtbruksakad:s handl. o. tidskr.» 62/64, d. 04 Djursholm. — Hans son 2) Herman, vetensk., f. 52 vid Drottningholm, 82 fil. d:r, 92 lektor vid Ultuna, 02 sekr. i landtbr.-akad. Har bl. a. utg. Jordbrukarens handlexikon.
jukagīrer, turk.-tatar. folk i Sibirien.
Jukon (Yukon), 1) fl. i n.-amer. territ. Alaska, 3,570 m. l., utf. i Benrings sund. — 2) distr. i Canada, 510,000 kv.km., 27,219 inv. Guldrikedom.
jul, fest d. 25 dec. till minne af Jesu födelse. De hedniske nordborna firade ungef. vid samma tid sitt midvintersblot (jólablót).
jūlep, lat., läskedryck, lösn. af socker i aromat. vatten.
juli, »hömånad», årets 7:e m., uppkallad eft. Julius Cæsar.
Jūlia Augus'ta, g. geogr., se Parma.
Juliānus, Flav. Claud., kallad Apo'stata (affällingen), rom. kejs. 361/63, brorson till Constantinus d. st., slog 57 alemannerna vid Strassburg, sökte återställa hedendomen utan att förfölja de kristne, föll 63 i krig mot perserna.
Jülich, st. i Rhenprov. vid Ruhr, 5,439 inv. J. var hst. i d. forna hertigd. J., s. sedan förenades m. Kleve o. blef preuss. 1815.
Jülier, pass i graubünd. alp., 2,287 m. h.
julirevolutionen, gm Karl X:s «juliordonnanser» framkallad revolut. i Paris 27-29/7 1830, gm hkn bourbonerna fördrefvos.
Juliska alperna, del af ostalp. mel. Adriat. h., Isonzo o. Drave.
Julius II, påfve sed. 1503, förut Julianus della Rovere, gynnade konst och vetensk., verkade för Italiens frihet, krigisk, d. 13.
Jumna, se Djamna.