jumpers (dschöm-') eng., »hoppare», metodistsekt i N. Amer.
Jung, Joh. Heinr., kallad Stilling, ty. förf., f. 1740 Nassau, d. 17, skr. själfbiogr. H. Stillings Leben m. m.
Jungfrau, topp i Berner Oberland, 4,167 m. h.
Jungfrun, stjärnbild i djurkretsen, hvari solen und. sin skenbara årliga rörelse inträder i medlet af aug.
Jungfrun af Orléans, se Jeanne d'Arc.
jungfrutal, se maiden speech.
jungman, ung sjöman, s. ännu ej varit på längre resor.
Jungstedt, Axel Ad. Harald, mål., f. Norrk. 59, k. medalj för Den förlorade sonens återkomst 82, sed. 08 prof. vid K. konsthögskolan. Har med förkärlek målat motiv fr. stenbrott o. grufvor. — Dennes syster 2) Matilda, se Reuterswärd.
jūni, »sommarmånad», årets 6:te m., eft. Juno.
jūnior, lat., den yngre.
Juniusbrefven, anonyma bref underteckn. Junius, i eng. tidn. Public Advertiser 1769/72. Angrepo regeringen; ss. förf. antages Sir Phil. Francis (d. 1818).
junk, se dschunk.
junker, ty., ung adelsm. utan titel. -partiet, i Preuss. det reaktionära adelspartiet.
junktūr, lat., föreningslänk, samband.
Juno (gr. Hera), rom. gudinna, Jupiters syster o. maka, kvinnornas beskyddarinna, äktenskapets o. barnbördens gudinna; i Grekld is. dyrkad i Argos; af rom. kallad än Virginalis, än Matronalis.
junōnisk, lik Juno, ståtlig, majestatisk.
Junot (schynå), Andoche, hert. af Abrantes, fr. gen., f. 1771, gynnad af Napol., besatte Portugal 07, d. gm själfmord 13.
junta, sp., förening; d. provisor. reger. i Spanien 1808/13.
Jūpiter l. Juppiter, de it. folkens högste gud, tronar i Olympen, behärskar människornas o. de öfr. gudarnes öden. Hans förnämsta tempel på Kapitolium i Rom (J. Capitolinus). I mytol. identifierad m. Zeus.
Jūpiter, största planeten i vårt solsyst., 1,290 gngr större än jorden, 773,48 mill. km. fr. solen, 590,960 mill. km. fr. jorden. Omloppstid 11 år 314 d. 20 t. Omkretsas af 8 månar.
jūra, lat., lagar, rättigheter.
Jūra, bergskedja mel. Schweiz o. Frankr., fr. Genèvesjön till Rhen, 260 km. l. Talr. kedjor o. dalar. Toppar: Reculet, 1,720 m., Mont Tendre, 1,680 m., Chasseral, 1,610 m., Weissenstein, 1,283 m.
juraformationen, geol., d. 2:a af de mesozoiska perioderna, ammoniternas o. belemniternas, hafsödlornas o. de flygande ödlornas tidsålder. Isht utvecklad i s. Tyskld, Schweiz, Frankr. (Jurabergen), Engld. Består af kalk, dolomit, lerjord, bituminös skiffer. Afdeln.: Lias l. Svart Jura (understa lagret), Dogger l. Brun Jura (mellersta), Malm l. Hvit Jura (öfversta).
juridīk, lat., rättsvetenskap (se d. o.). Jurīdisk, s. har afs. på rättsvetensk.
juridisk person, se person.
juris|diktion, lat., domsrätt. — -prudens', lat., lagklokhet.
jurist', lat., lagklok, rättslärd. -erī, ensidig uppfattning af lagstadganden.
jūris utrius'que doc'tor, lat., doktor i de båda rätterna (d. rom. o. d. kanon, rätten).
jury, eng., domstolsnämnd af edsvurne; prisdomare.
jus (schy), fr., spad, kraftigt kött- l. fiskextrakt.
jus (juss), lat., rätt, rättvisa.
Jussieu (schyssiö), 1) Bernard de, fr. bot., f. 1699 Lyon, d. 77 Trianon, anordnade det naturl. växtsyst., s. hans brorson 2) Ant. Laurent, f. 1748, d. 36, sed. utbildade.
juste (schyst), fr., rättvis, riktig. -ment (schystmang') just, alldeles.
