kaland'er, fr., valsverk till glättn. af tyg o. papper.
kalands'bröder, relig. samfund und. medeltiden, som sammanträdde 1:a dagen i månaden (calendæ). Senare utmärkta för frosseri.
kalcedōn, min., gmskinl., vackert färgad kristallin. kiselsyra, användes till kaméer, sigill m. m.
kalcium l. calcium, Ca = 40, metall, erhålles gm elektrolys af klorkalcium, hufvudbest.-del i alla kalkföreningar: kalkspat, krita, kalksten, gips, alabaster, flusspat m. m.
Kaldéen, lat. Chaldsæa, g. geogr., se Babylonien.
kaldeiska perioden, tidrymd af 6585 2/3 dag.
Kaledōnien, hos romarne namn på norra Skotland.
Kaledoniska kanalen, skot. kanal, s. förenar Atlanten m. Nordsjön, 97 km. l.
kalefak'tor, lat., eg. eldare; officers uppassare.
kaleidoskōp, opt. instrum., hvarigm spegling i 2 l. 3 mot haa ställda speglar lättrörliga glasbitar, pärlor o. d. bilda tallösa, stjärnform. figurer. Användes vid mönsterteckn.
kalen'der (af lat. calendæ), tidens indeln. i vissa perioder, ordnades hos romarne af Cæsar (Julian, k.: 365 dag. o. hvart 4:e år skottår, 366). Julian, k. förbättrades af påf. Gregor XIII 1582 (gregor. k. l. nya. stilen), men i början rättade sig blott katol. därefter, prot. först 1700 (Tyskld) och 1752/53 Engld o. Sverige. De grek.-katol. bibehålla ännu julian, k., s. nu, eft. 1/3 1900, är 13 dag. eft. den gregor. Mohammedanernas k., s. består af 12 månmånader, likaså judarnes, utjämnas gm tillägg af en skottmånad. — K. nyttjas äfven s. titel på åtskilliga böcker med o. utan almanack.
kalēsch, fr., lätt 4-hjulig vagn.
Ka'levala, finnarnes nationalepos. Dess särskilda sånger samlades af Lönnrot o. ordnades under namnet K. (Kalevas land).
kalfatra, tillstoppa springorna mel. fartygsplankor m. dref.
kali, oxid l. hydrat af kalium.
kalīber, fr., tvärlinjen till eldvapens utborrn.; värde, halt.
Kalidāsa, ind. skald i 6:te årh. e. K. Mest bekant är hans skådesp. Sakuntala. Skr. dessutom Vikramorvasi, skådesp. Megaduta, lyr. dikt m. m.
kalīf, arab., tit. på mohammed. härskare. De 5 första reg. i Medina till 661, de därpå följande omajjaderna i Damaskus till 750, und. hka deras rike fick sin största utsträckn., däreft. abbasiderna i Bagdad, hka visserligen utvecklade stor prakt, men und. hka riket så småningom förföll. 945 beröfvades k. sin världsl. makt af bujiderna och behöllo blott sin andl. värdigh. 1258 upplöstes deras rike af mongolerna.
Kalifornien California, 1) Öfre K., förk. Cal., amer. frist. vid Stilla hafvet, 409,807 kv.km., 1,648,049 inv. Berg: Sierra Nevada, Coast Range. Toppar: Shasta, Castle Peak, Lyell, Whitney, San. Bernardino, Fl.: Sacramento, Joaquin, Colorado. Prod.: guld, silfver, järn, bly, tenn, platina, kvicksilf., kol, oja, säd, vin, frukt, trä, boskap. Hst.: S. Francisco, (i dagl. tal Frisco). Öfr. städer: Los Angeles, S. José, Sacramento, Stockton. — 2) Nedre K., halfö i Stilla h., mexican. territ., 151,109 kv.km, 47,624 inv. Bergigt i det inre. Torrt, hett o. sundt klimat, Inv. till större delen indianer, några hvita. Prod.: guld, silfver, kvicksilfver, pärlor. Hst.: La Paz.
Kaliforniska viken, vik af Stilla hafv., skiljer Nedre Kalifornien fr. Mexico, 1,120 km. l.
Kalikut, sjöst. i brit. Indien, 76,981 inv.
kalikå, eng., tryckt kattun.
Kalisch, ry. st. i Polen vid Prosna, 24,418 inv. Bisk.
kālium, K = 39, metall, förekommer i naturen end. i förening m. andra elem. Silfverhvit o.
