Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/449

Den här sidan har inte korrekturlästs

talrika romaner. Kvick o. originell.

karriōl, fr., 2-hjul., lätt åkdon.

karriär, fr., en hästs snabbaste lopp; lefnadsbana.

Kars, befäst. st. i Armenien, 20,891 inv.

Karst, del af alperna i Görz, Gradiska, Krain o. Istrien. Kalk- o. kritformation,

Karsten, Kristof. Krist., operasångare, f. 1756 Ystad, d. 27.

karta, lat., plan af bildning af jordytan l. ngn del däraf.

Kartāgo, g. geogr., st. på Afrikas n. kust, 1 ½ mil i omkrets. Borgen Byrsa, 2 hamnar, stort tempel. Under sin högsta blomstring 700,000 inv. Betyd. handel. Inv.: punier. Relig.: fenicisk. — K. grund. af Dido 814 f. K., utvidgad småning., grund. talrika kolonier. Senare eröfrades Sicilien. Efter utbrottet af de s. k. puniska krigen följde Hannibals strider o. fälttåg. 146 f. K. eröfr. o. förstörde romarne K. Sed. återuppbyggdt, en tid vandalernas hst., 692 e. K. förstördt af arab. Därefter försvinner K. ur hist.

kartell', fr., eg. utmaning; nu vanligen i bet. af smnslutning (mel. partier), äfv. syndikat, ring.

kartēsch, fr., bleckhylsa med små kulor att skjutas ur artilleripjäs.

kartogrāf, gr., kartritare. -ī, kartritning.

kartong', fr., papp, pappfodral; utkast till måln. l. teckn.

kartonnera, inbinda i papp; förse med kartong.

Kartum, hst. i egypt. Sudan vid Hvita o. Blå Nilen, omkr. 70,000 inv.

kartūsch, fr., titelinfattn. för kartor; patronkök för kavallerister o. artillerister.

kartusiāner, munkorden, stift. 1086 af Bruno i Chartreuse v. Grenoble; iakttaga sträng tystnad, äta ej kött, bo i cell.

karusell', fr., riddarspel till häst, ringränning; förlustelseinrättn., hvarvid man rider på trähästar, s. rotera kring en vals.

karyatīd, gr., byg., draper., kvinnl. staty tjänande ss. pelare.

Karyb'dis, gr. myt., odjur i Messinasund., midt emot Skylla, uppslukade allt, som kom i dess väg.

Kasān, ry. st. vid Kasanka, 144,000 inv. Univ., observatör., bot. trädg., katedral. Betydl. handel.

Kasbek, topp på Kaukasus, 4,043 m.

Kaschau, ung. st. vid Hernad, 40,000 inv. Fabr., bisk.

kaschēra, fr., dölja. K. sig, dölja sina tankar.

Kasch'gar, hst. i ö. Turkistan, 80,000 inv.

Kaschmīr, brit. vasallstad, stat i Himalaja, n. om Främre Ind., 109,526 kv.km., 2,9 mill. inv. Inv. af ariskt ursprung. Spr.: kaschmiri. Relig.: mohammed. K.-sjalar. Hst.: Sirinagar.

kaseīn, kem., ostämne, ämne i mjölken, hvaraf ost beredes.

kasematt', it., bombfritt hvalf i fästning.

kasern', fr., bostäder för garnison.

Kāsimir, 4 pol. furstar, bl. hka må nämnas K. III d. st, f. 1309, kon. 33, eröfr. Schlesien, tillbakadref tatarerna, förbättrade lagarna och böndernas ställning, d. 70.

kasimīr l. kaschmir, ett slags fint ylletyg.

kaskād, fr., vattenfall.

Kaskād-bergen, berg i Oregon o. Washington. Vulkan: Rainier, 4,402 m. h.

kaskarillabark, ett magstärkande medel. Jfr Croton.

kaskelōter, Physeteridæ, familj af tandhvalarnas underordn., ha tjock kropp o. små bröstfenor. Dit höra näbbhvalen, kaskeloten o. småhufvudhval.

kaskett' (-schätt), ett slags skärmmössa af läder.

kasko, sp., försäkr. af fartygsskrof.

Kaspiska hafvet, jordens största insjö, mel. Europa o. Asien, 438,688 kv.km., 25 m. lägre än Asovska sjön.

kassa, it., eg. kista; penningkista, penningförråd.

kassābel, fr., som bör kasseras.

Kassan'dra, dot. till kon. Priamos i Troja, förutsade Trojas fall, jämte