Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/457

Den här sidan har inte korrekturlästs

kilt, ett slags kort kjortel, s. nyttjas af bergskottarne.

Kimberley (-le), John Wodehouse, earl, eng. statsm., f. 1826, 80/82 kolonialmin., 82/84 o. 86 statssekret. för Indien, utr.-min. 94, d. 02 London.

Kimberley (~), st. i brit, Kap-provinsen, 34,260 inv. Diamantgrufvor.

kimbrer, se cimbrer.

kimmērier, 1) Hos Homeros sagofolk, s. bodde i yttersta västern. 2) Nomad, ryttarfolk ö. om Svarta hafvet, utrotadt i 7:e årh. f. K.

Kimon, lat. Cimon, athen. statsm. o. fälth., Miltiades' son, slog 466 f. K. perserna v. Eurymedon, 461 landsförv. ss. konservativ, åter 54, åvägabragte 5-årig fred m. Sparta, d. 449 Cypern.

kimrök, fint fördeladt kol, s. erhålles gm hartsart. ämnens l. oljors förbränning, anv. till tusch, svart oljefärg samt boktrycks- o. blanksvärta.

Kina, kin. Ta-Tsing kuo, d. v. s. Midtens rike, stat i östra Asien, 11 mill. kv.km., 330 mill. inv. Delar: egentl. K. (omkr. 4 mill. kv.km., 319,5 mill. inv.), Mandschuriet, Mongoliet, Tibet, Dsungariet o. Ö. Turkistan. Öar: Hainau, Taivan. Berg: Jun-ling, Nan-ling, Pe-ling, Karakorum, Kuen-lun, Tianschan, Altai, Sajan-bergen. Öken: Gobi. Flod: Si-kiang, Jang-tse-kiang, Hoang-ho, Peiho, Amur, Tarim. Sjöar: Tung-ting, Po-jang, Tai-hu. Kanal: Kejsar-kanal. Produkt.: te, silke, bomull, porslin, tusch, lack, papper, rabarber, guld, silfv., järn, kvicksilfv., jaspis, kaolin, koppar, kol, salt, ris, säd, sesam. Befolkn.: kineser, mandschu., mongol., tibetan., malaj., lolo, miao-tse. Landet öfverbefolkadt. Stark utvandr. Relig.: Kong-futses o. Lao-tses läror samt buddism. Reg. monarkisk. Hst. Peking. Hamnstäder: Kanton, Nan-king, Amoy, Fu-tscheu, Ning-po, Shanghai, Tien-tsin. K. indelas i 18 prov. Ford. voro äfven Korea o. Liu-kiu omedelbara besittn. under K. I spetsen för reg. står kejsaren, himlens son. Högsta riksämbetsm.: ministermandarinernas råd. I spets. för prov. stå guvernörer. Hist.: 1:a dynastierna voro Hia o. Schang till 1123 f. K. Senare dynast.: Tscheu, Tsin, Han (till 220 e. K.). Därefter delades K. i 3 delar. 586 eröfrade tatarerna norra prov. o. grund. ett eget rike. 1279 förenade Kublai åter hela K. till ett rike o. grund. mongoldynast. Juen. Stift, af den ännu härskande dynast. är Tai-Tsing i 17:e årh. I sma årh. eröfr. Tibet o. Formosa. I 18:e årh. svåra förföljelser mot de kristna samt eröfr. af Bukariet och Dsungariet. Opiumkrig: 1840 /42, 57/58, 60/61, hvarigm K. af Engld tvingades att öppna frihamnar för européer. 83/84 stridigheter m. Frankrike rörande Anam. 94/95 krig m. Japan hvarefter K. erkände Koreas oafhängighet o. afträdde Formosa till Japan, 00 boxarupproret, Peking besatt af europ. stormakterna, upproret slutade 01, men Ryssld kvarhöll Mandschuriet. Nuvar. kejs. Pu Yi (sed. 08). Statsinkomster omkring 450 mill. kr. J. 6,698 km. T: 41,624 km. Armé: i fred: 106,500 m., i krig 1 mill. Flotta 16 fart, 122 kanoner, 4,146 man.

kinabark, bark af flere Cinchona-arter, innehåll, kinin, cinchonin m. m. Användes s. feberfördrifvande medel.

kinaträd, se Cinchona.

Kincardine (-kārdin), grefsk. i n. ö. Skottland 993 kv.km., 40,918 inv. Hst. Stonehaven.

kindergarten, ty., »barnträdgård», namn på lekskola för barn, s. ännu icke uppnått skolåldern.

Kindblad, Karl Edv., förf., f. 1807 Sthm, d. 92, utg. flere hist. arb. samt påbörjat en Ordbok öfver svenska språket.