Padua, f. 1778 Corte (Corsica), gen. und. Napoleon I, 15 landsförvist, und. Nap. III senator o. guv. vid Invalidhuset, d. 53. — Hans son Ernest fr. 71 en bonapartistledare.
arrivēra, fr., ankomma, hända.
Arrōba, vikt i Span., Mexiko, sp. V. Ind., S. Amer., 11,5 kg.
arrog|ans', fr., förmätenhet, -ant, förmäten.
arrond|ēring, fr., afrundn. af statsområde l. egendom, -issement, (-issmang'), del af depart. i Frankr.
arrow-root (arr'årutt), eng., ett slags stärkelsemjöl, erhålles af rotstockarna af Maranta indica o. arundinacea gm deras söndermaln. o. tvättn. Mest fr. V. Ind. För barn o. sjuka; lättsmält.
ars, lat., konst., — a. lon'ga, vīta brevis, konsten är lång, lifvet kort.
arschin, ry. mått = 0,7112 ar.
arsenīk, gr., As = 75, metall, i naturen sällan gedigen, i förening m. andra ämnen, särsk. järn o. svafvel, mycket utbredd. A. erhålles gm upphettn. af a.-kis o. sublimatets uppfångande. Stålgrått pulv., eg. v. 5,96. Vid vanl. lufttryck ej smältbar, emedan det förflyktigas i hetta, förbrinner vid högre temp. till a.-syra. Använd. i legering, -förgiftning framkallas ss. akut förgiftn. gm förtäring af arseniksyrlighet, yttrar sig då i kräkning, stark öppning, magplågor, känsla af ångest; slutar vanligen m. död. Motgift: mjölk, bränd magnesia m. järnoxidhydrat. Kronisk förgiftn. anses uppkomma gm inandn. af ars.-haltigt damm, t. ex. fr. ars.-haltiga tapeter, mattor m. m.; iakttages äfven ej sällan hos arbetare i arsenikindustrien. Symtom: kraftlöshet, neuralgier, hufvudvärk, flera former af utslag. Behandl.: den sjukes befrielse fr. sjukdomsorsaken samt stärkande behandling.
arsenik-kis, Fe S2. Fe As2, min. af arsenik, järn o. svafvel.
arseniksyrlighet, As2 O3 = 198, i dagligt tal kallad arsenik, bildas gm upphettn. af arsenikkis und. lufttillträde, hvarvid a. sublimerar. Färglös till gulaktig glasart. massa, s. vid längre förvaring öfvergår fr. det amorfa till d. kristallin. tillst. o. därvid blir porslinsartadt, mjölkhvitt. A. kristalliserar i färglösa oktaëdrar o. romber. Eg. v. (amorf) 3,738. A. är mycket giftig. Som motgift kan användas basisk ättiksyrad järnoxid, s. fås på apoteken.
Arsenius, John Geo., hästmålare, öfverstelöjtn., f. 1818, d. 03 Uppsala.
ar'sis, gr. versl., höjning, d. betonade delen af en versfot; tonk., upptakt. — Mots. tesis.
art, i naturvetensk. en sammanfattning af alla de naturföremål, s. visa sig hafva en gemensam bestämd form, men särskild, själfständig tillvaro, samt hka ha lika organiserade föräldrar o. frambringa lika org. efterkommande. Lamarck den förste, s. uppvisade olika djurarters härstamn. fr. gemensamt urspr. Denna teori fastställd af Darwin. I sin descendensteori förklarar han orsaken till arternas förändr. En viktig roll vid arternas förändr. o. begränsn. spelar det naturl. urvalet.
Ar'ta, gr. st. vid floden. A., 18 km. fr. Jon. hafvet. 9,675 inv. Till 1881 turk.
Artaxerx'es (pers. Artakschatra), namn på pers. kgr. 1) A. I. Långhand, Xerxes' son, 465/425 f. K., svag. — 2) A. II, Mnemon, 405/361, undertryckte s. bror Kyros’ uppror, afslöt m. grek. d. Antalkid. freden. — 3) A. III, Okos, son till föreg., underkuf. Egypt. o. Fenicien, förgiftad 338 — 4) A. Ardeschir, grundl. sassanidernas rike, 226/240 e. K.
Artēdi, Peter, sv. iktyolog, f. 1705, d. 35. Hans arb. utg. af Linné.
