bildar omsider en tjock päls, s. bekläder de angripna delarna.
Krusenstern, Adam v., resande, f. 1770 Estland, världsomsegling 03/ 06, d. 46. Förf.
Krusenstjerna, Filip, f. 1598, d. 76 ss. f. d. ståth. i Reval. Skr.: Des Fürstenthum Esthen Ritter- u. Landrechte.
krustacéer, zo., Crustacea, kräftdjur, en klass af leddjuren.
krustād, fr., bakverk, fylldt med stufning.
krut, mek. blandn. af salpeter, kol, svafvel, exploderar vid antändning m. en kraftig, stötande verkan. Jaktkrut inneh. 78 % salpeter, 10 % kol, 12 % svafvel. Användes till skjutvapen, bergsprängning, fyrverkeripjäs er m. m., men har i många fall undanträngts af nitroglycerinhalt. sprängämnen. K:s användn. till fyrverkeripjäser var känd af kineserna redan före vår tidräkning; till skjutn. nyttjades det först af arab. i 14:e årh.
krutkonspirationen, smnsvärjn. i Engld 1605 m. syfte att spränga Jak. I o. parlamentet i luften. Guy Fawkes åtog sig uppdraget, men misslyckades.
kryddnejlika, se Caryophyllus.
kryddpeppar, se peppar.
Krylov', Ivan, ry. skald, f. 1768 Moskva, d. 44 ss. statsråd. Skr. dramer o. förträffl. fabler.
kryolīt, gr., min., består af fluornatrium o. aluminiumfluorid, fr. Grönland.
krypta, gr., kraftkyrka, rum under en kyrkas kor.
krypto-, gr., dold.
krypto|kalvinister, lutheraner, s. eft. Luthers död visade böjelse för Calvins nattvardslära, is. Melanchthon o. hans anhängare. -gamer, gr., bot., växter, s. sakna ståndare o. pistiller. -grafī, gr., hemlig skrift.
Krysipp'os, gr. filos., f. omkr. 282 f. K., stoiker, d. 209.
kryso|līt, gr., min., kristalliserad grön olivin. Nyttjas s. ädelsten. -prās, gr., min., af nickel grönfärgad kalcedon. Slipas till ringstenar o. d.
Krysos'tomos, Johannes, kyrkofader, f. 347 Antiokia, d. 407. Stor vältalare.
kryssare, fartyg till uppbringande af handelsfartyg, till skydd för sitt lands handel m. m.
Kråka, se Åslög.
kråksläktet, Corvus L., fåglar af tättingarnas ordn. Dit höra hos oss: kajan, C. monedula L., kråkan, C. cornix, L., korpen, C. corax L., o. råkan, C. frugilegus L.
kräfta, lat., Cancer, läk., elakartad nybildn., s. har stor benägenhet att oupphörligt tillväxa o. (om aflägsnad) att återkomma. Orsak i allmänh. obekant; ännu ovisst, om den är smittsam l. ärftl. Dess former synnerligen växlande: hård o. mjuk k., märg-k., blodsvamp, benkr., gelatin-k. o. s. v. Enda kända botemedel: kräftknölens bortskärande l. bortfrätande und. dess första stadium.
Kräftan, stjärnbild i djurkretsen.
kräftdjur, Crustacea, klass bland leddjuren med 2 par antenner, minst 5 fotpar, hufvudet o. mellankroppen vanl. förenade samt kroppen vanl. täckt m. ett hård t kalkskal. Indelas i ordn. skaftögde, Podophthalmata, ledkräftor, Edriophthalmata, bladfotingar, Phyllopoda, musselkräftor, Ostracoda, loppkräftor, Copepoda o. rankfotingar, Cirrhopoda. Bland allmänt bekanta arter inom denna klass kan nämnas flodkräftan, Astacus fluviatilis, s. har läckert kött.
kräftpest, epid. sjukd. hos flodkräftan, antagl. förorsakad af en klyfsvamp (Bactērium pestis as'taci).
kräfva, utvidgn. af matstrupen hos vissa fåglar, hvari födan uppmjukas.
kräkla, isl., biskopsstaf.
kräkmedel, kräkrot, kräkvinsten, apomorfin.
kräkning, framkallas af dietfel,